”Jag tycker att det är sjukt roligt att leva!”

2018-02-21 Kicki Norman — Lämna en kommentar

Den vanligaste frågan Jenny Strömstedt får i intervjuer är ’Hur är det att gå upp så tidigt på morgonen?’, så just den frågan hoppar vi över även om Jenny hävdar att hon gärna brer ut sig inom det ämnet.
”Det finns inga frågor jag tycker är direkt irriterande. Jag är ju journalist själv och ganska luttrad”, kommenterar hon tolerant.
Hon gäspar ganska mycket under sminkningen samt i pauserna under omslagsfotograferingen, så man kan nog anta att jobbet som programledare för ”Nyhetsmorgon” sätter sina spår.

Jenny föredrar att vara den som ställer frågorna och tycker att det är tveklöst roligare att intervjua än tvärtom.
”Då kan man bara sitta och lyssna och får en möjlighet att ställa de där frågorna man är nyfiken på. Istället för att höra sitt eget malande. Jag behöver typ gå hem och ’våldtäktsduscha’ efter att ha blivit intervjuad, ursäkta uttrycket.”

Hur menar du då?

”Jag tänker ’Men Gud, här har jag suttit i över en timma och på fullaste allvar bara pratat om mig själv’.”

Trots hennes självdistans, goda självinsikt och humor så går det inte att undgå att registrera en rätt stor dos av prestationsprinsessa hos Jenny. Jag slås av hennes ambitionsnivå gällande många delar i livet, hennes ordförråd, träningsintensitet, aktiva föräldraskap, yrkeskompetens och att hon verkar vara så rolig partner och lojal vän.

”Det ligger nog i hela vår kultur, att definiera oss utefter våra prestationer. För min egen del har det med min uppväxt att göra. Men med åldern tycker jag ändå att jag har blivit bättre på att börja släppa pressen på mig själv. Jag har reducerat ångest kring alla mina uppdrag med 99 procent de senaste åren. Det är enormt befriande och frigör samtidigt tid för annat.”

Hon beskriver en tillvaro där hon ’bara gör’ och har skaffat sig ett slags teflon-lager som pansar. Mognaden är den stora fördelen med att bli äldre, anser Jenny.
”Jag tycker att allt blir bättre när man är äldre, utom möjligen det kroppsliga förfallet. Att man liksom peakar varje dag. Om du exempelvis går och tränar så vet du inom dig att du är mycket starkare idag än du kommer att vara imorgon.”
För något år sedan berättade du för mig att du hade slagit vad om en resa till Hawaii med din kollega Mia, till den som orkade göra sin första chin. Hur går det med dina chins?
”Haha, nej nej, inte en chin i sikte ännu! Men det är inget jag längre försöker uppnå. Det har väl också med åldern att göra, att man sänker sina krav, på gott och ont. Förnöjsamhet är ett underbart begrepp men kanske lite farligt emellanåt.”

Jenny Strömstedt är 179 centimeter lång, har parant hållning, kilometerlånga ben och vacker hud. Att höra henne tala om ’kroppsligt förfall’ gör mig lite konfunderad. Jag sitter cirka 70 centimeter ifrån henne och studerar hennes minspel då hon rycker till när hårstylisten råkar bränna henne med locktången.

”Vad jag menar är att när jag står på ett pass och tränar med 20-åriga tjejer så konstaterar jag att min biologiska kropp hindrar mig från att träna på samma sätt. Jag KAN bara inte. Jag måste tänka på ett annat sätt. Den där discokroppen kan inte vara målet längre, då går man sönder. Utan hälsa är det främsta målet.”

Hon understryker att hon inte har några egentliga problem med att acceptera det kroppsliga förfallet.
”Snarare att jag fascineras. ’Jaha, då var jag redan här’.”

Yrket som programledare har gett Jenny en mer avslappnad inställning till yta, hävdar hon. I sitt jobb sminkas hon av proffs och detta brukar leda till ökat intresse och nyfikenhet på skönhetsvård eller, tvärtom, att aldrig bära smink privat för att låta huden vila. I Jennys fall har det blivit både-och.

”Eftersom jag har folk som hjälper mig att se supersnygg ut några dagar i veckan blir det även helt odramatiskt för mig att vara ursunkig resten av tiden.”

Det är väldigt tydligt att Jenny har en krass och rätt cynisk syn på konceptet ’snygg’ och hon skräder inte orden när det gäller skönhetsbranschen:

”Man genomskådar begreppet skönhet totalt då man får så mycket proffshjälp som jag får. Det handlar ju bara om konsumtion.

Skönhet är konsumtion. Det handlar om vilka krämer, sminkprodukter du använder och vilka proffs som hjälper dig med sina kunskaper. Samt vilka dyra kläder du får möjlighet att bära. Vill du ha den här stereotypa skönheten så kan ju alla få den, bara du har tillräckligt med cash. Och är villig att lägga mycket tid på det.”

Samtidigt är hon noga med att poängtera att hon inte moraliserar över att leka med yta. Och hon har lärt sig jättemycket själv genom att se hur andra arbetar med smink.

”Det är väldigt roligt att leka med smink, för det är ju som en lek. Samma sak med extensions, det är jätteroligt att lattja med! Jag har en gammal ICA-kasse hemma med massor av extensions i olika nyanser för att passa beroende på årstid och min nuvarande hårfärg.”

Jenny är en fena på att sminka sig själv, men just håret tycker hon är svårt att få till på egen hand.
”Men precis som med smink handlar det om att använda rätt produkter. Torrschampo är varje kvinnas bästa vän.”

Har du gjort något väldigt smärtsamt i skönhetsbehandlingsväg?

”En gång sade någon till mig att jag hade väldigt smal överläpp så då testade jag fillers. Jag hade en polare som höll på med läppförstoringar. Det var det mest smärtsamma jag gjort i hela mitt liv.

Och så visade jag min nya läpp för en väninna och hon skrattade så mycket att hon föll ihop på golvet då hon såg mig. Det var kanske tio år sedan. Jag var nyskild och hade en period då jag vill testa sådant. Sedan dess har jag varit lite skeptisk till skönhetsingrepp.”

Läppfadäsen har ändå inte gjort att Jenny stängt dörren helt för framtida skönhetsbehandlingar. Hon säger själv att hon absolut inte har några moraliska betänkligheter gällande detta.
”Jag har fått pigmentförändringar i ansiktet och funderar på att göra något åt dem. Men som sagt så har yta bara med konsumtion att göra.”
När Jenny får höra snälla saker om sitt utseende så blir det påtagligt att hon är obekväm och blir generad. Hon skrattar bort komplimanger eller muttrar något ohörbart. I en krönika skrev hon om en händelse från 90-talet på O-baren, då en amorös kollega började ragga på henne med orden ’Jaa, Jenny, det är tur att det finns flera som du och jag – som båda måste jobba på våra personligheter, i brist på annat’.

”Det blev ju aldrig något oss emellan som du kanske förstår. Och samtidigt är det ju så intressant, för jag har ju aldrig blivit kär i människor för deras utseenden. Kärleken har genomgående börjat med att de är så sköna typer. Är man en glad och rolig person så tycker folk till slut att man är attraktiv, då blir man ju snyggare! Vilket är fantastiskt då det är en förvandling som sker.”

Hon funderar lite medan makeupartisten applicerar mer grön ögonskugga. 
”Min bästa tillgång gällande det ytliga är att jag är en ganska positiv person. Jag tycker att det är sjukt roligt att leva!”
Klokt sagt, men samtidigt ledsamt att höra, att du med ett utseende och utstrålning som många avundas har blivit smädad av något arsle till kollega och sedan trott att du liksom ’klarar dig’ på din personlighet?
”Men det är inte bara han! Min identitet har verkligen aldrig varit att jag är en snygg person. Aldrig! I och med min yrkesroll på TV idag får jag mycket komplimanger för mitt utseende, men det är ju som jag nämnt för att jag får proffshjälp med styling. Det handlar också om vad man gör av det man redan har.

Att ha skönhet som sin största tillgång kan vara förskräckligt och göra dig skraj. Det är sällan bra för din identitet. Många kvinnor har blivit invaggade i tron om att deras looks är deras främsta tillgång.”

Jenny och maken, artisten Niklas Strömstedt, har sex barn tillsammans, varav tre (Jennys) fortfarande bor hemma. Mediabilden som visas av parets äktenskap är nästan uteslutande positiv, kärleksfull och harmonisk.
”Vi har det jävligt bra ihop”, konstaterar hon själv.
Men Jennys liv har kantats av svårigheter som ätstörningar, skilsmässa (från barnens pappa) och prestationsångest. Efter sin medverkan i ”På Spåret” blev hon så knäckt att hon åt sömnpiller i tre nätter.

”Jag gick i terapi i samband med min skilsmässa. Jag rekommenderar det varmt till den som känner sig lite förvirrad i livet. Men se till att du går till en legitimerad samtalsterapeut och ingen som kallar sig för ’coach’, eller liknande, med en mycket godtycklig utbildning på några veckor i bagaget. Människans själsliv är komplext och råden man får ska vara evidensbaserade.”

Jennys terapi pågick under två-tre år och terapin gav henne mer respekt för sig själv och att ta sina känslor på allvar.
”Det var nog den viktigaste lärdomen. Och att jag får ta lite mer plats i livet. Jag har varit en typisk manege-krattare väldigt länge genom årens lopp. Visst ska man fortsätta underlätta för andra i ens omgivning, men det är även viktigt att känna till var ens egna gränser går.”
Vad är det som gör att du ser fram emot att åldras med Niklas?

”Det är så roligt att vakna upp med Niklas. ’Titta, där ligger han. Vad roligt! Och snygg är han också, fast han är så gammal!’.”

Vad är det bästa med att vara gift med dig?
”Jag är snäll. Det är roligt att vara med mig, det händer grejer hela tiden. Jag är en familjeorienterad person som är bra på att hålla ihop folk, styra upp saker och så. Och så är jag en ja-människa snarare än en som säger nej.”

Efter att ha tillbringat en förmiddag med Jenny förstår jag varför Niklas föll för henne och varför hon år efter år återfår förtroendet som programledare och krönikör. Jenny är naturlig, ödmjuk, påläst, rolig och chosefri. Dessutom är hon en jävel på att baka kanelbullar med mycket smör i. What’s not to like?

Jennys beautymåsten: "Torrschampo är min bästa vän"

Bra rengöring och fet ansiktskräm.

”Jag försöker hålla hudvården så enkel som möjligt. Tycker till exempel att ansiktsbehandlingar bara försämrar min hy. Det enda som skapar skimmer är en sund livsstil med sömn och bra kost (inte för att jag alltid lyckas med det, men ändå). Dock lägger jag pengar på en bra rengöring och helst en gel som tar bort tv-smink effektivt. Använder aldrig rengöringsmjölk eller ansiktsvatten. Sen på med en fet kräm, dag som natt.”

Ekologisk bodylotion eller -olja.

”Samma som ovan. Jag krånglar aldrig med scrubs eller dylikt men unnar mig en väldoftande ekologisk bodylotion eller olja. Jag unnar mig också medicinsk fotvård två gånger om året hos en underbar kvinna där man får sitta med andra pensionärer och prata strunt, så långt från tjusig spa-miljö som det går att komma.”

Concealer.

”Eftersom femton års skiftarbete sätter sina spår är jag beroende av en bra concealer. Bäst är att köpa en palett i fast form med bra pensel, så kan man anpassa färg till säsong. När jag går ut på stan tar jag med en wand eller ett stift i handväskan för att bättra på. ”

Fransfärgning för hemmabruk.

”Med bra färgade och formade bryn och fransar behöver man inte smink i vardagen för att se piggare ut. Döttrarna hjälper till om det behövs. ”

Torrshampo.

”Tvätta håret ligger på topplistan över världens tråkigaste vardagsbestyr så torrschampo är min bästa vän. Dessutom sliter det på håret att tvätta det för ofta och jag försöker minska påfrestningarna i och med att håret stylas så många gånger i veckan. Torrschampo ger också struktur när jag vill göra en uppsättning.”

Plattång. 

”En riktigt bra plattång som inte bränner sönder håret är nödvändigt de gånger jag måste fixa håret själv inför jobb. ” 

Ansiktsmask.

”Efter mycket skiftjobb, lite sömn eller långa resor är det guld att sova med en återfuktande mask. Eller så tar jag en femdagarskur med återfuktande ampuller från något vettigt märke.”