Måndagmorgon Man har kul på jobbet i den här branschen. Synd bara att transportsträckorna är så dryga. Trötthetsflighten 07:15 till Paris innebär upp och hoppa 04:30, taxi 05:00 pga stockholmares ovana vid halkkörning. Extraplus: glesare kö vid incheckningen. Här tänker vi positivt, sörru.
Fast uppriktigt sagt, jag hade dygnat – jobbade till så sent att det var inte lönt att sova. En stark hemmalatte i taxin (tack och lov för min Keep Cup), Flat White på Arlandas Joe & The Juice plus en kopp slätt svart ser till att hålla ögonlocken öppna. Reskamraterna är utplacerade här och där: Jessica och Caisa ”är fönster”, jag och Kicki vill båda sitta vid gången.
Till flygrutinerna hör att köpa tidningar och inte bara hinna kolla skönhetssidorna utan också faktiskt läsa en artikel eller två. Gråter mig igenom en text skriven av Antoine Leiris vars fru dog i terrordådet mot konserthuset Bataclán i Paris förra året (han var hemma med deras 17 månaders son). Gissa om hans bok ”You will not get my hate” finns på min att köpa-lista.
I Paris väntar Filorga med nyheter.