"1973 ringde och ville ha tillbaka doften"
Philip Kingsley Conditioner Moisture Balancing Balsam ska vara ett balsam anpassat för skadat/behandlat hår, och påstås reda ut trassliga längder. Mitt hår är visserligen varken behandlat eller speciellt skadat, men långt som fanken och dessutom trassligt – speciellt när jag inte trimmat topparna på lite för länge. Dessutom är jag sådär jobbigt petig när det gäller schampo och balsam, och nöjer mig inte med vad som helst. Därför var jag inte direkt imponerad när jag korkade upp den här flarran (som för övrigt har en ganska lurig kork, lätt att dosera med men svår att pilla upp med schampo-hala fingrar). 1973 ringde och ville ha tillbaka doften, som alltså påminde om hur schampon luktade förr… Det vill säga rent men salongigt och lite tantigt.
Konsistensen var inte heller speciellt spännande, men ungefär där hann jag stoppa mina funderingar och fråga mig varför jag var så jäkla kritisk. Det är ett balsam liksom, vill jag verkligen att det ska se ut och kännas annorlunda än alla andra balsam? Näe, just det. Så jag kom fram till att jag gillade att det såg ut som ett vanligt balsam, och uppförde sig som ett sådant. Har man långt hår kan man kräma på ganska ordentligt i längderna, men jag anser fortfarande att produkten är hyfsat dryg. Första gången blev jag först förvånad över hur lite effekt jag märkte när jag sköljde ur balsamet, men så fort håret var handdukstorrt så märkte jag skillnaden. Håret blir mjukt, busenkelt att reda ut och 70-tals doften avtar snabbt när man väl sköljt ur.
Trots att detta balsam har räddat mig under flera veckor, när jag inte haft tid att klippa mina trassliga, slitna toppar så får det inte mer än en svag 4:a i betyg. Mest för att den är så jäkla dyr, och sen doften dårå. Hade jag haft tokmycket pengar så hade jag kanske kunnat tänka mig att köpa en ny flaska, men jag tycker faktiskt det finns andra, minst lika bra, för en något billigare peng, till exempel från Nexxus, Matrix och Davines.