Texterna innehåller ibland annonslänkar och om du köper något via dem så får Daisy Beauty en del av pengarna. Textens innehåll påverkas inte av länkarna.
Näst ut på Daisy Beauty Expo är Iréne von Arronet, VD Annemarie Börlind i Sverige, som berättar vad hudvård egentligen görs av och skillnader (och likheter!) på naturlig och konventionell hudvård.
Iréne von Arronet är en av mina favoritmänniskor inom ekovärlden, hon förklarar ingredienser balanserat och kunnigt. På Daisy Beauty Expos andra föreläsning idag så gav hon sig på att förklara hudvård och alla ingredienser som används i hudvård. Det var mycket information, hjärnan blev lite matt.
Det här kommer jag ihåg att jag har lärt mig:
Vi har ungefär 200 olika kemikalier från kosmetika på vår hud varje dag. De kan vara både syntetiska och naturliga.
En del naturliga kosmetikmärken använder djur eller djurprodukter i sina produkter. Till exempel är många röda pigment sprungna ur krossade löss. (Jag är uppväxt på min mammas växtfärgningskurser. Mer naturligt än växtfärgning finns inte! Där färgades rött fram med just koschenill.)
En kräm, oavsett konventionell eller naturlig, består vanligtvis av fett, vatten, emulgering (som blandar ihop fett och vatten), konsistensgivare, aktiva ämnen och transportörer, doft och konservering.
Procenthalten vatten påverkar konsistensen: salva, kräm, lotion, gel, vatten.
Aloe vera innehåller 97 procent vatten, grönt te innehåller 98 procent vatten.
Det finns över 200 emulgeringsmedel i EU:s kosmetikaförteckning. Inom den naturliga hudvården är lecitin, glycerider, lanolin och ricinolja vanliga. Inom konventionell hudvård finns PEG, isopropylmyristat, mipalaurylsulfat.
Tvättaktiva ämnen behövs vid rengöring. Inom konventionell kosmetika används exempelvis tensider och SLS/natriumlaurylsulfat. Inom naturlig kosmetika används kokos, socker, betain, lauryl glykosid.
Inom kosmetik är sorbitol och mjölksyra vanliga fuktkomponenter. Polyacrylamid, urea, karbamid är syntetiska fuktgivare. Hyalyronsyra, D-panthenol (vitamin 5) och glycerin kan vara både syntetiska och naturliga.
Det tog fem år för Börlind att byta ut parabener mot andra konserveringsmedel. Den främsta anledningen att parabenerna byttes ut var konsumenttryck, inte att någon på Börlind tyckte att parabener var ett dåligt konserveringsmedel.
Vissa växter ska inte användas i sin ursprungsform i hudvård. Vallört är delvis giftig, så lämpligen används naturidentisk vallört så vi slipper gift i vår hudvård.
Jojobaolja är en av de torraste vegetabiliska oljorna som lätt tas upp av huden och används lämpligen på fet hy eller blandhy, medan makadamiaolja är en av de fetaste oljorna och passar bättre som vård till en torrare hud.
Det finns 343 ekologiska certifieringar inom EU inom både kosmetik och annat, som mat. Alla bedömer olika och märkningen kan därför bli vilseledande.
I Annemarie Börlinds nyaste produkt 3-in-1 Facial Oil finns lutein som skyddar mot blått ljus. Oljan skyddar alltså mot vissa våglängder på ljus så huden inte bryts ned på samma sätt när den utsätts för HEV-ljus (blått ljus).
In English: Had a very intense learning experience thanks to Annemarie Börlind today.
Chefredaktör för magasinen Daisy Beauty och Daisy Beauty Professional samt för daisybeauty.com och daisybeautyprofessional.com. Se skönhetsbranschen med mina kritiskt granskande ögon, följ med mig på pressvisningar för spännande kosmetikanyheter och förenas med mig i förundran över och kärlek till beauty!