Jag, Feminas skönhetsredaktör Jessica Blockström och Hannah Moström, Corporate Communications Manager på L’Oréal är på väg till så att säga kärntillverkningen av arganolja. Dvs till ett av de Marockanska kvinnokollektiven en bit från Agadir. På plats där finns redan skribenter från Finland och Danmark. Är jag taggad? Jaaaa!
Torr flygplansluft – då återfuktar jag fejan med Chanels ljuvliga ansiktssprej i perfekt travel size. Ett vrid på korken lyfter fram sprejhuvudet, ett tillbaka-vrid gör flaskan spillsäker igen. Just fuktsprej är bästa skönhetstipset, faktiskt, vare sig du flyger en timme inrikes eller ger dig ut på långresa…
Vi klev upp i ottan, tog oss till Arlanda och har mellanlandat i Mûnchen. Hämtat väskor, bytt både terminal och checkat in igen, puh. Nu väntar vi bara på att Air Arabia-piloten ska stampa på gasen. Om tre timmar landar vi i Nordafrika och Agadir. Jag älskar att komma till nya länder – undrar hur Marocko doftar? Inte alls, vinterluften är nog för sval. Men kaklet är vackert!
Framme vid Villa Riad Blance… NU vet jag iallafall EN marockansk doft – rosor. I entrén finns en låg, rosenfylld fontän som doftade helt berusande. Rummet är fantastiskt fint, men det blev inte mycket vila. Packa upp, och kolla den handflätade korgen som tronade på sängen. I den fanns Garnierprodukter med arganolja från kollektiven vi ska besöka, men också den lenaste ullsjal jag känt. Som om änglar spunnit garn av kashmir,silke och moln. Vi ombads ta med sjalen till middagen – det blir kallt i Marocko när det kvällas.
Vi (skribenter och L’Oréalrepresentanter från åtta länder) som deltar i pressresa till Agadir kördes i minibussar till nyrenoverade Medina of Agadir för introduktionsföredrag och middag. Vi möts av brinnande facklor (wooow), petade i oss världens godaste olivet (måste köpa med hem) och fick en intro hur Garnier har utvecklats från att använda några naturliga ingredienser till att blir ett hudvårdsmärke som helt baseras på naturliga ingredienser. Agronomen Rachel Barre var bara SÅ intressant – det var hon som började arbeta med kvinnokollektiven som producerar arganolja. Det har inte bara inneburit att kvinnorna får en inkomst. Barnen får gå i skola, fäder som sökt sig till städer i hopp om att få jobb kan återvända hem eftersom det nu finns två som tjänar pengar. Och det finns en solidaritetsfond så familjer som aldrig kunnat drömma om att gå till doktorn kan få hjälp med sjukvård.
Det är sånt jag kommer att tänka på medan jag somnar (snart!). Ja, middagen var god och avåts till levande musik, och fackelmännen följde oss till bussarna. Känns som om jag står med ena foten i Jesu tid, och den andra i en värld där vi hjälper och stöttar varandra. Räkna med rapport från arganskogen i morgon kväll!
Rummet! RUMMET. Det ser så lugnt och skönt ut, inte alls som mitt sovrum där två barn klättrar över mig nätterna till ända.
Åh – rummet var helt underbart, men helt barnfri extrastor dubbelsäng! Du såg förstås inte soffgruppen, det kakelsatta badrummet med separat dusch OCH stort badkar. Eller den stora terassen…