Sedan snart två veckor tillbaka löper min hund. Eftersom hon då inte får vara på dagis faller det på min lott att ha henne hemma varje dag. Jag har ju lyxen av att kunna göra det, eftersom jag för det mesta jobbar därifrån.
Men det medför några andra problem. Till exempel att promenaderna med henne tar en del av min arbetstid. En avsevärd del. Dels för att det är fint väder och jag tycker om att lägga tid på att gå långa promenader med henne i solen. Men även för att hon faktiskt inte vill annat än att vara utomhus och jaga killar.
Det medför att jag ser ut ungefär så här:
Ja, ni ser. Håret på ända, finnig och osminkad. Inte ett jävla filter så långt ögat kan nå.
Det är klart att avsaknaden av möten gör att jag kan sunka ihop så här. Och lite skyller jag på hunden för det är ärligt talat ganska skönt att inte bry sig alls om vare sig smink eller schampo. Men jag känner också att jag behöver komma ur det här. Jag har nämligen också helt skippat det här med hudvård och det är inte särskilt bra.
Det kan jag verkligen inte skylla på hunden, tyvärr.
Du är jättefin utan smink!
(och jag ser inte en enda finne, var har du dem någonstans)
Haha, stort tack! Finnarna håller till på hakan och strax under den. Och någon hittade jag också strax ovanför överläppen. I mustaschen liksom. 😉