Recension
Blogginlägg
Agnes Wold och P4 idisslar gammal skåpmat
Texterna innehåller ibland annonslänkar och om du köper något via dem så får Daisy Beauty en del av pengarna. Textens innehåll påverkas inte av länkarna.
Beauty är skit. Skönhetsideal och kosmetikbranschen har uteslutande dåliga effekter på psyke såväl som ekonomi. Och den som köper ett dyrt läppstift är lurad och – förstås – ointelligent. Så kan man sammanfatta public services bevakning av den enda branschen som globalt växer mer än inflationen. Låt oss titta närmare på SVT, “P3 Dystopia”, Agnes Wold och P4.
“Sanningen om hudvård” enligt SVT
Jag behöver inte ens gå tillbaka till 2022 och den pinsamt okunniga serien ”Sanningen om hudvård” för att konstatera att Sveriges Television inte tar skönhet på allvar. Du kanske minns programmet som lät testa retinol-produkter och sedan mätte hudens fuktnivåer, för att därefter konstatera att en billig blå plåtburk Nivea-kräm är bättre än dyr hudvård?
Att retinoiders främsta uppgift i hudvård inte är att binda fukt eller förhindra fuktförlust beaktades inte i detta ”vetenskapliga” test. Och för andra gången i modern tid sålde Niveas klassiker slut i hela Sverige.
Den första gången var när videor på youtube lyfte samma kräm som nyckelingrediens i hemgjord slime.
Endast lättlurade köper dyrt smink enligt Agnes Wold och P4
Förra månaden diskuterade nationalskatten Agnes Wold dyr och billig kosmetika i P4:s hälsoprogram ”Fråga Agnes Wold”. Hon berättade där om en undersökning där köparen av ett 50-öresläppstift var mer nöjd med produkten om hen betalade 50 kronor för den, än en köpare som betalade 5 kronor för exakt samma läppstift.
Här hade P4 kunnat göra en utläggning om varumärkesbyggande och Maslows behovstrappa, men i stället hamnade fokus på kognitiv dissonans. Det är ett slags psykologiskt trick som exempelvis hjälper dig att rättfärdiga ett dåligt köp inför dig själv. Undermeningen i Wolds resonemang blir då att den som köper dyra läppstift är lurad – ja, lättlurad till och med.
Är dyrt smink bättre än billigt smink?
P4 och Agnes Wold idisslar gammal skåpmat. ”Är dyrt smink bättre än billigt smink?” är den vanligaste frågan jag får från journalister som inte själva kan skönhet. Och väldigt sällan ställs samma fråga om manligt kodade intressen. Har du hört en motorjournalist få frågan ”är en dyr bil verkligen bättre än en billig?” Hur ofta ställs frågan ”Är den här golfklubban verkligen dubbelt så bra som golfklubban som kostar hälften?”
Det går utmärkt att läsa in manipulation och bedräglighet i försäljning av de flesta varor, men av uppenbar anledning sker det främst när det gäller kvinnligt kodad konsumtion. Är det inte bara att befästa de ojämlika strukturer public service säger sig vilja belysa och kritisera?
Mörka men inte hemliga
Den här veckan publicerar den likaledes statsägda radion första delen av två som tar ett dokumentärt grepp om skönhet. Och det är inga muntra toner i programmet som mycket riktigt heter ”P3 Dystopia”. ”P3 Dystopia” handlar om ”allt som är sjukt i vårt samhälle” och skönhetsvärlden sägs bära på “många mörka hemligheter under den glamorösa ytan”.
Ämnen som diskuteras är exempelvis vad filter i sociala medier gör med vår självbild och att rådande skönhetsideal är misogyna, rasistiska och ålderistiska. Det är sant. Och de må vara mörka ämnen, men de är långt ifrån hemliga. En del av dessa frågor har jag själv pratat om i media sedan slutet av 1990-talet.
Skönhet och skönhets är inte samma sak
I den dystopiska världen tycks alla problem vara lika stora. Problem på folkhälsonivå, som de ökade ätstörningarna hos unga kvinnor, likställs med jämförelsevis harmlösa trender som glass skin, boyfriend blush och blueberry milk nails. Som om skönhet och skönhets vore samma sak. Det är de inte. Jag menar inte att P3 ska svälja kamelerna, jag menar bara att alla myggor inte behöver silas.
Trender handlar för övrigt enligt P3 endast om att företag vill sälja på konsumenter fler produkter och manipulerar ”oss vanliga människor” till att hela tiden vilja förändras. Varken identitet, grupptillhörighet eller självförverkligande nämns. Den som hakar på en trend är alltså blåst – i dubbel bemärkelse.
Bevakningsbalans mellan manligt och kvinnligt
Kritisera det som ska kritiseras, men allt är inte ett stort problem. Även Sveriges Radio och Sveriges Television kan prata positivt om beauty. Det finns mycket roligt att berätta om branschen som idag har blivit en del av populärkulturen! Varken makeup som konstnärligt uttryck eller hudvårdens självomhändertagande aspekt får plats i rapporteringen.
Dags att granska ölbryggning
Dessutom får manligt kodade intressen sällan, och absolut inte lika konsekvent, sin ”mörka baksida” synad. Jag tycker att det ligger i public services uppdrag att granska ölbryggning, power tools och motorcyklar med samma svarta filter som skönhet. Och att omedelbart sluta likställa skönhetsintresse med låg begåvning.
In English: Public service has to do a better job when reporting on beauty.
Åh, Kicki – du är så smart och vass!! Det verkar provocera folk något oerhört att en del kan ha mer än en åsikt i huvudet samtidigt. Som att till exempel gilla smink och ogilla patriarkatet. Att ha en master i pedagogik och en vurm för k-beauty. Personligen älskar jag dina samtidsbetrakterlser och samhällsanalyser. Mera!!