Men oh! Lycka. Jag får ännu ett samtal medan jag småsnackar med ett Tara-gäng. Hugger tag i luren, och ursäktar mig för att gå undan. Vänder mig om med fullt fokus på en snabb-intervju, och missar en liten nivåskillnad i marmorgolvet. Gör ett icke-elegant störtdykning, och brakade som en fura rakt ner mot det stenhårda.
Sätter mig upp med telefonen i fast hand och mimar till alla tillskyndande hjälpare: ”jooobb”. De, som sett braket förväntar sig att jag ska spotta tänder och/eller svimma vilken sekund som helst.
I gänget fanns bland annat Inger, akutsjuksköterskan från Vittsjö, som kollade av att inget var brutet, varken okben, handled eller tår. Och tvingade mig att sitta i evigheter med is mot kindben och öga. Andra kom med värktabletter, så jag mådde faktiskt prima efter ett tag.
Får förstås leva med eleganta blåmärken på kind, överläpp och haka. Tårna ser ut att vara doppade i indigoblått. Är bara så GLAD att gaddar och näsa klarat sig. Hade annars behövt ännu en sejour hos bästa tandläkaren (hon som gav mig lyxigaste munsköljen när vi avslutat senaste behandlingsperioden).
Herregud vilken tur i oturen ändå att du inte skadade dig värre! Detta var ju illa nog.
Har änglavakt (min döda mamma har fått slita det senaste året)!
Du är underbar ❤️
Tack 🙂
Själv tycker jag att Hirudoidsalva är underbart just nu!