Experten: ”Man kan inte kontrollmäta UV-skydd”

Texterna innehåller ibland annonslänkar och om du köper något via dem så får Daisy Beauty en del av pengarna. Textens innehåll påverkas inte av länkarna
Den SPF-mousse som har försäljningsförbud i Norge har just granskats av Läkemedelsverket som inte hittade något att anmärka på.

En norsk myndighetsapport menar att UV-skyddet i många solkrämer är lägre än angivet. Men de utpekade företagen får stöd av oberoende expert:
”Det är uppenbart att det är mätmetoden som är problemet”, säger Josefin Liljeteg, kemist och tidigare gruppchef på Läkemedelsverket.

Flera solkrämer innehåller lägre UV-skydd än angivet. Det visar tester som den norska myndigheten Mattilsynet har låtit göra. Men flera av de utpekade solskydden menar att det finns brister i Mattilsynets mätningar. De får nu medhåll av branschexpert.

”Om ett företag har gjort en egen mätning hos ett ackrediterat testlabb så kan en myndighet inte dissa resultatet”

Josefin Liljeteg, kemist och tidigare chef på Läkemedelsverket

”Man måste givetvis titta på testresultaten, men man kan inte sluta där! Man måste se till helheten, exempelvis vilka olika och hur mycket UV-filter produkten innehåller. Om ett företag har gjort en egen mätning hos ett ackrediterat testlabb så kan en myndighet inte dissa resultatet”, säger Josefin Liljeteg, kemist och Chief Innovation Officer hos en svensk kosmetikproducent.

Normalt med stor variation i SPF

Suntique, Bioregena och Evy är några av de varumärken vars UV-skydd uppmätts till lägre än angivet och vars dokumentation har underkänts av Mattilsynet. Alla tre företag har ånyo skickat i väg de underkända produkterna till EU-godkända testlaboratorier för tester. Av de tre har endast Suntique hunnit få sina resultat. Enligt Mattilsynets mätning har Suntiques I’m Aqua Sun Essence en SPF på 10. Enligt Suntiques nya mätning har solkrämen SPF 52.

”Skillnaden på Mattilsynets resultat och vårt kan bero på flera saker, bland annat hantering. Solkrämer är känsliga för transport, förvaring och temperaturer. Då kan sådana här saker hända”, säger Agnes Moe, vd på Soél, som distribuerar Suntique i Norden.  

”Det är uppenbart att det är mätmetoden som är problemet”

Josefin Liljeteg

Men förklaringen kan vara en annan. SPF mäts med globalt standardiserade mätmetoder. Den vanligaste är ISO 24444:19 och när den används så kan mätresultatet variera kraftigt. Exempelvis så kan en SPF hos kräm som har SPF 63 mätas upp till SPF 50 eller SPF 90 utan att det anses alltför avvikande, enligt Liljeteg.

”Det är helt galet att gå på solskyddsföretag och säga att deras solskydd är dåliga. Det är uppenbart att det är mätmetoden som är problemet”, säger hon.

Ovanligt att solkräm inte har rätt SPF

Liljeteg var under sex år gruppchef för kosmetiktillsyn på Läkemedelsverket, den myndighet som kontrollerar skönhetsprodukter i Sverige. Läkemedelsverket har hittills granskat dokumentation av UV-skyddsmätningar i stället för att göra tester.

”Kan man kosmetisk kemi så kan man läsa ingredienslistan hos en solskyddsprodukt och förstå att den här produkten har ungefär SPF50. Dessutom har tillsynsmyndigheter tillgång till formuleringens recept”, säger hon.

”Jag tycker inte om att man försöker påskina att skönhetsföretag myglar och ljuger”

Josefin Liljeteg

Under Liljetegs tid på Läkemedelsverket granskades 40–50 olika solskyddsprodukter. Alla visade sig ha UV-skydd inom ett rimligt spann. Hon menar att det är väldigt ovanligt att solkrämer har ett SPF som är otillåtet lågt. Hon är kritisk till Mattilsynets mätning, eftersom metoden ger så stor variation.

”Jag tycker inte om att man försöker påskina att skönhetsföretag myglar och ljuger och det tycker jag att myndigheten gör här”, säger hon.

Bristande kunskap hos myndigheter

Enligt Liljeteg så är det ett generellt problem hos tillsynsmyndigheter att det saknas personal med tillräcklig kunskap om kosmetisk kemi. Hon menar att under hennes tid på Läkemedelsverket fick hon utbilda sina kollegor, som inte hade bakgrund från kosmetikindustrin.

”Det är A och O att förstå att man inte kan kontrollmäta UV-skydd”, säger hon.

Marie Lodén är docent i experimentell dermatologi och tidigare forskningschef hos Aco. Hon jobbar idag som konsult inom kosmetikbranschen, där hon säkerhetsbedömer produkter för olika skönhetsföretags räkning. Så sent som för ett år sedan hade hon kontakt med Mattilsynet. Då upplevde även hon att myndighetens slutsatser var baserade på okunskap.

”Du blir mer förgiftad av att dricka norskt vatten än av sminket jag har jobbat med”

Marie Lodén, docent i expertimentell dermatologi

Mattilsynet hade vid ett stickprov hittat bly och arsenik i en makeupprodukt som Lodén hade jobbat med. Myndigheten menade att konsumenter som använde sminket kunde bli förgiftade och ville ge produkten försäljningsförbud i Norge.

”Det var oförrätt gnäll! Arsenik och bly finns i de naturliga pigment som sminket innehåller. Arsenik och bly är naturligt! Det finns även i exempelvis vatten. Du blir mer förgiftad av att dricka norskt vatten än av sminket jag har jobbat med.”

Pinsam och vilseledande rapport

Inget ämne är giftigt i tillräckligt liten dos, alla ämnen kan vara giftiga i tillräckligt stor dos. Lodén förklarade för Mattilsynet att det handlar om så små mängder bly och arsenik att de inte kan påverka en människa.

”Jag fick göra en massa beräkningar och skicka in. Jag förklarade att deras rapport skulle vara vilseledande för konsumenter och pinsam för alla inblandade. Då släppte de den smutskastning de hade tänkt ägna sig åt den gången”, säger Lodén.

”Vi var måna om att nå konsumenter innan sommaren och sommarvädret kom”

Jorån Østerholt Dalane, tillförordnad enhetschef Mattilsynet

Solskyddsföretaget Bioregena, som tillverkar en av de solkrämer som har fått norskt försäljningsförbud, har ända till 5:e augusti på sig att inkomma med en liknande förklaring och beräkning till Mattilsynet. Trots detta så publicerades rapporten den 5:e juli.

”Vi var måna om att nå konsumenter innan sommaren och sommarvädret kom, även om arbetet med rapporten har tagit lite mer tid än förväntat och rapporten har blivit försenad”, förklarar Jorån Østerholt Dalane, tillförordnad enhetschef på Mattilsynet.

Skadlig rapport

Josefin Liljeteg tycker inte bara att Mattilsynets rapport är orättvis utan också att den skadar de utpekade företagen.

”Jag tycker synd om dem. Inte nog med att ett nytt test kostar 6000–7000 Euro, varumärket får sig också en törn. Även om det är viktigt att kontrollera UV-skydd så gör den här rapporten mer skada än nytta för konsumenten”, säger hon.

Marie Loden håller med. Hon menar att det är bra att den norska myndigheten gör kontroller, men att myndigheten också måste lyssna på de företag som är föremål för undersökning.

”Mattilsynet gör säkert sitt bästa, men ett företag som blir uthängt på det här sättet får sin trovärdighet helt förstörd. För ett litet företag så kan det vara slutet.”

Daisy Beauty har sökt Mattilsynet under dagen för att ge myndigheten möjlighet att bemöta kritiken.

Artikeln kan komma att uppdateras.

Viktigt om tillsyn av UV-skydd

☀️SPF står för Sun Protection Factor och är en mätning av UVB-skydd.
☀️I kosmetiska produkter registrerade som solskydd ska det både finnas UVA-och UVB-skydd.
☀️UVA-skyddet ska vara minst 1/3 av UVB-skyddet.
☀️De mätmetoderna för UV-skydd som används idag kan visa stora variationer i resultat. En kräm som har SPF 63 kan mätas upp till SPF 50 eller SPF 90 utan att det anses alltför avvikande.
☀️UV-skydd inom EU ska uppmätas av externa, EU-ackrediterade laboratorier.
☀️I Sverige är Läkemedelsverket tillsynsmyndighet för kosmetika. Läkemedelsverket har hittills endast granskat kosmetikföretags dokumentation från UV-skyddstester.
☀️I Norge är Mattilsynet tillsynsmyndighet för kosmetika.
☀️Mattilsynet har låtit ett externt, EU-ackrediterat laboratorium mäta stickprover på solkrämer till försäljning i Norge, samt med hjälp av samma laboratorium granskat kosmetikföretags dokumentation från UV-skyddstester utförda av externa, EU-ackrediterade laboratorier.
☀️Mattilsynet har gett flera solkrämer försäljningsförbud i Norge.
☀️En av de solkyddsprodukter som har fått försäljningsförbud i Norge har tidigare i år granskats av svenska Läkemedelsverket och gått igenom kontrollen utan anmärkning.
4.5 6 röster
Betyg på inlägget
Prenumerera
Meddela mig vid
guest
1 Kommentar
nyaste
äldsta flest röster
Inbäddade återkopplingar
Visa alla kommentarer
Ida

Tack för ytterligare en klargörande artikel i ämnet!

Kicki Norman
Chefredaktör för magasinen Daisy Beauty och Daisy Beauty Professional samt för daisybeauty.com och daisybeautyprofessional.com. Se skönhetsbranschen med mina kritiskt granskande ögon, följ med mig på pressvisningar för spännande kosmetikanyheter och förenas med mig i förundran över och kärlek till beauty!

Mest lästa

0
Kommentera och berätta gärna!x
()
x