En ingrediens, enligt vissa. En teknik, säger andra. En tredje grupp vet inte riktigt vad det är, men det låter lite science fiction. Nu ska stamcellerna in i vår hud. Frågan är från vilka växter de egentligen ska tas och hur de ska odlas – om vi nu behöver dem överhuvudtaget.
”Stamceller kan uppfattas som farligt för att det är svårt att förklara fenomenet för vanliga konsumenter”, säger Dario Belletti, VD för italienska hudvårdsmärket Stemcell.
Det kan låta komplicerat men är väldigt enkelt. Det finns två sorters mänskliga stamceller: embryoniska stamceller och vuxna stamceller. Forskningen på de embryoniska cellerna är strikt medicinsk och har potential att kunna bota många sjukdomar. Samtidigt är den kontroversiell eftersom de embryoniska stamcellerna tas från 4-5 dagar gamla foster och fostren dör i processen. Det väcker förstås svåra etiska frågor.
”Stamceller kan uppfattas som farligt för att det är svårt att förklara fenomenet för vanliga konsumenter”
Dario Belletti, VD för italienska hudvårdsmärket Stemcell
”Mänskliga stamceller är ett intressant område att bevaka för mig som vetenskapsperson, men Estée Lauder forskar inte aktivt på mänskliga stamceller”, säger Lieve Declercq, forskningsansvarig på Estée Lauder-ägda Origins. ”Mänskliga stamceller är medicin och vi håller på med kosmetik. Vi är inte intresserade av att behandla sjukdomar.”
Inom kosmetiken är det istället än så länge främst stamceller från plantor som undersöks, analyseras, odlas och används, för att hitta det bästa sättet för dem att påverka cellerna i huden – och då de vuxna stamcellerna som finns i huden, inte de etiskt komplicerade embryoniska cellerna.
Växtstamceller är inget sällsynt eller magiskt; vi hittar dem överallt i naturen. De bildas närhelst en växt växer. Eller snarare: precis exakt när den börjar växa.
”Stamceller är början på en cell, ett ‘foster’ om man vill förklara det lite slarvigt, som sedan kan utvecklas och bli andra celler, till exempel bladceller eller rotceller på växten”, säger Céline Laperdrix, forskningsansvarig på Yves Rocher.
När en växt skadas, som när någon klipper av stjälken, börjar växten genast reparera skadan. Alla som någon gång har satt blomskott i vatten vet att det först växer ett slags substans ut ur snittet, substansen blir till trådar som i sin tur blir rejäla rötter. Substansen utgörs av stamceller. Och det som händer varje dag hos folk med gröna fingrar händer också varje dag i skönhetsföretagens laboratorier. Ett av företagen som forskar kring detta är Oriflame.
“Vi har sedan en tid tillbaka fokuserat en del av vår forskning på växtstamcellsteknologi”, säger Alain Mavon, forskningschef. “Idag är det på modet att prata om växtstamceller, eller växtstamcellsteknologi, men det bör ses som en långsiktig lösning inom hudvård.”
“Idag är det på modet att prata om växtstamceller, eller växtstamcellsteknologi, men det bör ses som en långsiktig lösning inom hudvård”
Alain Mavon, forskningschef Oriflame
Laboratoriet ligger i centrala Stockholm. Bakom lufttäta glasrutor arbetar män och kvinnor i vita rockar, lila latexhandskar och turkosa hårhättor för att hitta fler intressanta växtextrakt att ta stamceller från. Sektionen ser mest ser ut som ett kontor, men istället för kopiatorer och skrivbord finns klimatskåp i de små rummen. När det gäller forskning är det viktigt att temperatur, luftfuktighet och tryck är konstant så att mätningarna blir jämna och rättvisande. I något som ser ut som ett rostfritt kylskåp står en tårtkartong med glada fjärilar på locket. Det är förstås ingen tårtkartong, istället gömmer sig petriskålar däri. I de runda glasfaten med kant ligger något som ser ut som bruna klumpar råsocker. Det är stamcellsodlingarna. I ”vinkylen” mitt emot står e-kolvar med tättslutande gummilock. Ljusbruna algliknande partiklar simmar runt i vätskan. Det är ett tidigare stadium av stamceller.
”Vad stamcellerna blir är ett resultat av vad du göder dem med under odlingen”, säger Declerq på Origins. ”Exakt vad vi gödslar med är vår affärshemlighet. Rent hypotetiskt kan det vara salter eller socker.”
Inte bara odlingsmiljön utan också vilken växt du använder är av vikt. 2010 kom Mibelle, ett litet schweiziskt företag, ut med marknadens första stamcellsingrediens. Det var en växtstamcell från äppelextrakt, som snabbt hamnade i dyra krämer från jätteföretaget L’Oréal. Nu har Lancôme lanserat egna stamceller från ros, medan Helena Rubinstein tar sina från havsväxten oceanic crista. Men Belletti på Stemcell förespråkar andra vägar.
”Vi använder oss av stamceller från lotus eftersom det är blomman som har bäst effekt på huden. Andra bra är stamceller från äpple och edelweiss.”
Mycket av forskningen görs på växter som klarar extraordinära omständigheter som kyla, hetta eller syrebrist. Alla växter kan skapa en speciell sorts enkla molekyler just vid stress eller påfrestningar; vissa företag tror att tåliga växter är bättre på det. Dessa enkla molekylers uppgift är att skydda, bland annat mot uttorkning eller insekter som äter växten, och de skyddande egenskaperna sägs kunna överföras till mänskliga hudceller.
”I de mänskliga cellerna finns receptorer som är som dörrar. Växtstamcellerna öppnar dessa dörrar och tar aktiviteten som de själva har i sig in i människohudens stamceller”, säger Belletti. ”Vi har gjort studier på detta internt och vet att det fungerar.”
Stamcellspionjären Mibelle visade redan 2010 i egna studier både på människor och i laboratorium att stamcellerna från äppelextrakt kan gynna produktionen av mänskliga stamceller, skydda mänskliga stamceller från stress och minska rynkor.
”Vi har mätt i labb att extrakt från växtstamceller kan förbättra många saker i huden”, säger Laperdrix på Yves Rocher.
”Det är skillnad på att stoppa stamceller i en hudkräm och på att bevisa effektivitet hos den krämen”
Art Pellegrino, chef Elizabeth Ardens forsknings- och utvecklingsavdelning
Men som alltid med kosmetik är det en sak att bevisa effekt hos en enskild ingrediens och en annan sak att bevisa effekt hos en färdig produkt. Elizabeth Arden har inte stamceller i sin hudvård – i alla fall inte än – trots att företaget har sett ”god bevisning” för att växtstamceller kan ge ny energi till mänskliga hudceller så att de kan leva längre.
”Vi har inte gjort klart forskningen som bevisar att stamceller även fungerar utanför labbet, när vi stoppar dem i en hudkräm”, säger Art Pellegrino, chef över forsknings- och utvecklingsavdelningen. ”Det är skillnad på att stoppa stamceller i en hudkräm och på att bevisa effektivitet hos den krämen.”
Elizabeth Arden har istället valt att hårdlansera och marknadsföra andra ingredienser i sina produkter. Inte minst antioxidanter, eftersom Arden äger superantioxidanten idebenone.
”Antioxidanter är något du behöver varje dag. Det är viktigare att stoppa nedbrytningen av hudens celler med antioxidanter än att reparera den med exempelvis stamceller”, säger Pellegrino.
Men stamceller behöver inte slåss om uppmärksamheten med antioxidanter, för de är så mycket mer än en ingrediens. Stamceller kan också vara en teknik, exempelvis ett sätt att i laboratorium skapa och odla växter som kanske inte går att odla naturligt, och i så fall inte på den här platsen.
”Det är ett effektivt sätt att odla växter som är svåra att hitta i sin naturliga miljö, till exempel för att de växer på havets botten. Du kan också använda stamceller för att du vill använda en del av en växt med väldigt flyktiga egenskaper och du därför inte kan hantera hur som helst”, säger Declerq på Origins.
Odlingarna av stamceller är inte olik en surdeg: har du bara en liten bit deg kan du låta den växa, baka ut och sedan växa och baka ut igen, i det oändliga. Mavon på Oriflame beskriver stamceller som ett slags miljövänligt växthus, där skönhetsindustrins forskare kan skaffa sig ingredienser som behövs genom att utgå från en stamcell och sedan odla den till lämplig växtsubstans.
”Du kan odla saker oavsett säsong och du behöver inte bespruta dem eftersom de inte är utsatta för miljöpåverkan. Framtiden är att använda jordens yta till att odla saker som mättar människor, medan vi använder labbet för att odla ingredienser till hudvård.”
Laperdrix på Yves Rocher har andra visioner för sina stamceller.
”Jag vill att cellerna ska vara som ett stort kärl med molekyler. Då kan cellerna användas som ett transportsystem och föra ner molekylerna i huden. Vi forskar på det men det kommer att hända tidigast 2016.”
I framtiden kan vi alltså komma att betrakta stamceller mindre som ingrediens och mer som teknik för miljövänlig växtodling eller för att transportera aktiva ingredienser i hudvården. Oavsett vilket så kan du vara helt lugn för din säkerhet.
”Det är absolut säkert att använda växtstamceller i hudvård”, säger Laperdrix. ”Du och växten har olika DNA så det kommer inte att börja växa löv på dig!”
Artikeln har tidigare varit publicerad i Daisy Beauty 1/2014.
Serum från engelska ekologiska hudvårdsmärket Neil’s Yard som innehåller stamceller från gardenia. Utlovar återfuktad och fastare hud med vacker lyster.
Här kommer stamcellerna från swertia chirata, en växt känd för den som praktiserar ayurveda. I Rebound Serum kombineras den med peptider och hylauronsyra med avsikten att åstadkomma en fylligare, slätare och vitaliserad hud.
Stamceller från äppelextrakt ska tillsammans med flera andra aktiva ingredienser stärka huden runt ögonen och öka elasticiteten.
