What a peeling!
Allt du vill veta om exfoliering
Enzymer, AHA, BHA, PHA – alla vägar bär till glow! Men är exfoliering härligt, oumbärligt eller rentav förfärligt? Maria Lund reder ut vem som kan peela och vem som bör låta bli.
En dyr designerväska? Ett lyxigt it-plagg? Tack, men nej tack! En hy med lyster har blivit statussymbolen som står högst på önskelistan. Vägen dit, framhåller beautyindustrin, stavas exfoliering. Men fenomenet, att jaga livlösa hudceller på flykten, är emellertid inte nytt. Människan har sedan urminnes tider försökt uppnå det åtråvärda glowet, och de gamla egyptierna var föregångare när de tidigt började använda till exempel vinsyra som en aktiv, peelande ingrediens.
En vacker hy är egentligen något av en illusion. För den del du faktiskt ser är, något ironiskt, huvudsakligen död. Inom loppet av ett dygn kommer miljontals celler att lämna din hudyta – visserligen osynliga för blotta ögat, men likväl finns de där. Faktum är, att under samma korta stund som det tar för dig att läsa den här artikeln, kommer tiotusentals döda hudceller att långsamt singla ner från dig för att ge plats åt nya, friska celler som vandrat upp från överhudens understa lager.
Processen, deskvamation, är kort och gott en helt naturlig exfoliering med syfte att bland annat hålla hudens skyddsbarriär intakt. Men, poängterar hudvårdsproffsen, vi bör inte fullständigt förlita oss på det naturliga förloppet, utan hjälpa huden på traven för att verkligen ge den chans att briljera.
”Exfoliering är en nyckelfaktor som vi bör fokusera på. Man hjälper till att normalisera hudens omsättning av celler, stimulerar kollagenbildning och gör den fastare och mer plumpad. Huden får en omedelbar lyster och blir bara bättre över tid”, säger Catherine Mueller, chef internationell affärsutveckling för Neostrata, vars grundare upptäckte aha-syrornas betydelse för huden.
Skönhetsbranschen basunerar ut hur en optimal hudvårdsrutin helt enkelt inte är komplett utan exfoliering. Du kan ha den bästa rengöringen, det perfekta serumet, den senaste ansiktsmasken och den allra lyxigaste ansiktskrämen. Ingen produkt kommer att komma till sin rätt om inte huden har befriats från de grådaskiga cellerna på ytan.
”Tänk dig en bit rostat bröd”, förklarar Tracy May-Harriott, internationell utbildningschef för Elizabeth Arden Pro. ”Den lite brända ytan kan inte absorbera det hårda smöret du brer på. Men om du skrapar på ytan och får ett lite mjukare bröd går det mycket lättare. Det är samma sak med huden. Har den ett hårt yttre lager hamnar alla dyra krämer du köpt på örngottet under natten.”
Av beautyindustrin tillskrivs klinikbehandlingar och produkter enastående egenskaper, som lovar att ta oss ända in i persikohyns förlovade land. När de döda hudcellerna inte längre är ett hinder kan en friskare, fräschare och mer återfuktad hy se dagens ljus. Fnasig, torr och glåmig hy sägs vara ett minne blott, och ofta utlovas både färre orenheter och ålderstecken.
Och ju äldre vi blir, betonar hudvårdsmärkena, desto viktigare är det att städa undan den livlösa huden. När vi är unga förnyas våra celler omkring var tolfte till var nittonde dag. Med stigande ålder går det långsammare, och hos äldre personer kan samma process ta upp till 90 dagar.
”Levande hudceller är glada hudceller. Se bara på bebisar, de har vanligtvis inte torr hud”, menar Mueller.
Varje hudvårdsmärke har sin egen filosofi om vilken väg som är den rätta, och vilken som kommer att leda oss rakt in i en återvändsgränd. Klassikern, mekanisk peeling med små korn som skyfflar undan gamla hudceller, har fått hård konkurrens av såväl syror som enzymer. Vissa märken förespråkar en daglig syrados, andra vurmar för enzympeeling ett par gånger i veckan, nästan alltid kompletterade av regelbundna salongsbehandlingar med lite mer krut i. I själva verket är det få hudtyper som drar verklig nytta av att skrubbas.
”En vanlig skrubb har fler nackdelar än fördelar. Den är aggressiv och svår att använda på ett kontrollerat sätt. Man tar bort hudens skydd, och ger inte huden någon möjlighet att regenereras”, säger Susanna Porras, internationell utbildare på pH Formula.
Det spanska hudvårdsmärket som myntat begreppet skin resurfacing, där en cocktail av utvalda syror används i kombination med ett särskilt utformat leveranssystem som ska hjälpa aktiva ingredienser längre ner i hudens lager.
Men inte bara den gamla hederliga skrubben kan göra skada, hävdar kritikerna, som höjer ett varningens finger för fenomenet som sådant.
”Det finns en risk med att exfoliera för mycket”, säger Olle Larkö, professor i dermatologi vid Sahlgrenska akademin i Göteborg. ”Hudbarriären skyddar mot uv-strålning, bakterier och kemiska ämnen och kan vara rätt bra att ha. Exfoliering har ingen föryngrande effekt, och jag tycker inte att man ska hålla på och mixtra med huden. Den sköter det där själv.”
Att på regelbunden basis avlägsna en del av det yttre hudlagret leder till att vi får ett försämrat uv-skydd, vilket på sikt skulle kunna göra att vi både åldras i förtid och till och med riskerar hudcancer.
”Hälften av vårt solskydd är de döda hudcellerna och den andra halvan är att vi blir bruna, så rent teoretiskt finns det en risk”, säger Larkö.
Samtidigt säger han, lite syrligt, att den största skadan förmodligen blir hålet i plånboken.
Emma Bergqvist, nordisk marknadschef och talesperson för Weleda – som inte har någon ansiktspeeling i sitt sortiment – är inte sen att hålla med.
”Exfoliering kan få långsiktiga konsekvenser”, säger hon. ”Vi ska inte ta bort vårt skyddshölje, vår barriär, som är en del av vårt immunförsvar och som skyddar mot fuktförlust. Peelar vi för mycket blir huden stressad, fnasig och tjock – som elefanthud. Huden varken glömmer eller förlåter.”
Det enda både anhängare och motståndare är överens om är att exfolieringens fördelar är begränsade och att effekterna inte nödvändigtvis blir bättre av hårdare skrubb och tuffare syror.
”Många tror att 'ju rivigare, desto bättre – ju starkare syror, desto bättre.' Huden kanske blir babylen, men den blir ärrad”, säger Bergqvist.
Trots det verkar tanken på en daggfräsch, glowig persikohy tilltala oss mer än någonsin. Så, hur ska vi kunna veta vilka ingredienser vi bör leta efter när skönhetsbutikerna dignar av produkter som utlovar glada, vitala hudceller – och förstås en helt oslagbar lyster? Ett första steg är att ta hjälp av en expert. Att experimentera på egen hand och sträcka sig efter första, bästa produkt i butikshyllan kan få otrevliga konsekvenser.
”Det är viktigt att förstå vad man gör, och det är viktigt att ta reda på vad som fungerar för just dig. Men budskapet är: gör det. Även om du inte ser hur de döda hudcellerna faller av så är det viktigt att exfoliera”, säger Catherine Mueller.
Längtan efter det åtråvärda glowet väcker onekligen vårt habegär. Men släpp tanken om att more is more! En produkt måste inte svida, bränna, hetta och pirra för att verkligen leverera. Rätt produkt till rätt hud kan ge hudens naturliga cellförnyelse en ordentlig skjuts, och ge både glöd och frisk rosighet. Men en peelad hud är också en känsligare hud. Så tänk på att vårda den lite extra ömt när du skalat av de döda hudcellerna, och glöm aldrig, aldrig solskydd.
Artikeln publicerades i Daisy Beauty 5 2017.
Så blir du exfolieringsproffs
1. Var noggrann när du väljer exfoliering – alltid rätt typ till rätt hud.
A. SYROR
Syror löser upp bindningarna mellan de gamla hudcellerna, istället för att du mekaniskt skrubbar bort dem. Syrorna har olika sammansättning och styrka och passar olika hudtyper.
- AHA (alpha hydroxy acid) är en stor grupp syror som förekommer naturligt och utvinns ur frukt, socker, mjölk eller nötter. Kan även framställas syntetiskt och kallas även för fruktsyror. Några vanliga aha-syror är glykolsyra, mjölksyra, vinsyra, citronsyra, äppelsyra och mandelsyra, som alla har olika egenskaper och därmed olika effekt på huden. Alfahydroxisyror är lämpliga bland annat för torr, förtjockad och solskadad hud.
- BHA (beta hydroxy acid) kallas också för salicylsyra, och utvinns vanligtvis ur videträ. Bha-syran är fettlöslig, exfolierande och antiinflammatorisk, vilket gör att den är lämplig för fet, oren hy eller akne. På samma gång är den skonsam och passar därför även för känslig hud.
- PHA (polyhydroxy acid) har större molekyler än aha-syrorna och kan därför inte penetrera lika djupt, vilket gör den till ett bra val för personer med rosacea eller känslig hy. Vanliga pha-syror är laktobionsyra och glukonolakton.
B. ENZYMER
Milda, exfolierande fruktenzymer – till exempel från ananas eller papaya. Med enzymer löses, precis som med syror, bindningarna mellan de gamla hudcellerna upp, istället för att man mekaniskt skrubbar bort dem. Ett skonsamt och väldigt bra alternativ för den känsliga huden!
C. MEKANISK PEELING
En klassiker med små, polerande korn – till exempel jojobapärlor eller malda aprikoskärnor – som mekaniskt tar bort torra celler på hudytan. Få hudtyper drar dock verklig nytta av att skrubbas. Passar bäst till tålig, förtjockad hud – aldrig för den känsliga eller en acnebenägen hud.
2. Peela lagom ofta
Hur oftadu ska peela beror på vilken variant du väljer och vilken hudtyp du har. Känslig hud ska aldrig exfolieras oftare än en gång i veckan. Vissa hudtillstånd bör helt undvika exfoliering – ta hjälp av en expert.
3. Exfoliera på rätt ställe
Glöm inte hals och dekolletage när du peelar ansikte – här ska aldrig kroppspeeling användas.
Exfoliera även under ögonen och bakom öronen – med en mild produkt.
Överexfoliera inte – huden kan ta skada både på kort och lång sikt
Varumärke: Elemis, Neostrata, Nimue, PH Formula, Phytomer, Yves Rocher