Vår andra dag i Dublin var lite varmare och mycket blåsigare. Större delen av dagen ägnades åt jobb, men vi hann med att besöka Trinity College också (pga ligger fem minuter från vårt hotell).
Trinity College grundades 1592 och är idag ett turistmål såväl som lärosäte. Kända alumni är Samuel Beckett, Oscar Wilde, Jonathan Swift och Courtney Love. På Trinity College förvaras nationalskatter i form av gamla böcker och harpor.
Book of Kells är en rikt illustrerad avskrift av evangelierna på latin och hittades på medeltiden i klostret Kells. Den tros vara från 800-talet och ursprunget är troligen inte irländskt. På Trinity College finns en utställning kring boken där vi, förutom själva boken, bland annat såg filmer med medeltida bokbindningskonst och bokrestaureringskonst. Jag som älskar att se hur saker och ting görs, produkters ursprung, var helnöjd!
Brian Boru var en bard och även om Irlands mest berömda harpa troligen inte var hans (Boru dog 1014, harpan är några hundra år yngre) så tillskriver legenden honom och hans söner ägarskap. Själva harpan är från 1300- eller 1400-talet och en av tre irländska harpor som finns kvar från medeltiden. Borus harpa kallas även Trinity-harpan och har stått modell för både irländska vapen (jag gissar armborst), nationalsymbolen och Guinness logotyp. Tidigare ägare av Borus harpa är påven och Henrik den åttonde. Inte helt otippat har jag sett Allan i dalen för min inte syn hela dagen.
Harpan förvaras i vad som kallas ”det långa biblioteket”, en helt magisk plats med Hogwarts-känsla. Sagolik, faktiskt!
I övrigt har vi mest bara hunnit äta, och i någon mån även dricka. Lunchen åt vi på en klassisk och lite finare irländsk restaurang, Millstone. Jag åt tre sorters vit plattfisk och är nu ett stort fan av bergtunga. Typ godaste fisken jag har ätit i hela mitt liv (bortsett från såna självklarheter som fjällröding och harr).Till fisken serverades ”krossad ptatis”, vilket verkar vara grovt mortlat kokt potatis som pressats samman i en form tillsammans med kapris, dill och kryddor. Jättegott! Måste provas hemma.
Millstone kunde även fresta med en glutenfri chokladkaka till efterrätt, och då var jag tvungen att äta den trots att jag redan var mätt. Den slank ned.
Intill Millstone tittade vi in genom ett par glasdörrar och msåg en helt magisk lokal: The Bank on College Green är en före detta bank (med kassavalvet intakt i källaren) som nu är en elegant bar. Blandade åldrar på gästerna, men mest gamlingar i min ålder och uppåt. Lyxig takhöjd, bra whiskyutbud och jättejulpyntat. Där testade vi några olika whiskysorter, en så äcklig (Paddys) att den var tvungen att omvandlas till en Irish Coffee för att drickas upp. Helt obegripligt att den är Irlands tredje mest sålda whisky för särskilt billig är den inte heller.
Med oss hem ska vi shoppa en eller flera av följande: Connemara, Teeling Single Grain och Knappogue Castle 16 yr.
Som jag sa igår har Sam blivit lite vegetarisk av sig. Eller, pescetarian och viltkötterian, om en ska vara noga. Så vi åt middag på Vegan Butcher, ett hipstervegohak som serverade en helt magiskt glutenfri gnocchi. Potatisdumplingsarna hade karamelliserad stekyta som var helt delikat, såsen hade fettig karaktär, jag var i glutenfria sjunde himlen! Sedan var klockan tio och jag var dödstrött, i vanlig ordning.
Idag blir det mer whisky, beautyshopping och som alltid också jobb och imorgon åker vi hem!
In English: Day two in Dublin.
Vilken mysig bild på dig och Sam. Ser ut som ni har det smarrigt! 🙂
Ja, vi hann både äta och dricka mycket gott!
Alltså, du strålar (mer än vanligt) i den där hårfärgen!! Nu blir jag sugen på att testa något nytt jag med. Och så blev jag sugen på Dublin också… Kram Mia
Dublin var faktiskt ännu mer fantastiskt än rosa hår! 😉