En pedikyr kräver sin nagelstylist

Jag VET hur en manikyr går till, men kan ändå inte fixa den på egen hand. Pedikyr? Gaah, ännu svårare. Därför unnade jag mig en timmes himmelrike här om dagen.

Visst, jag går på medicinsk fotvård också. Mest för massagen, men också för att få babylena fötter – och ha koll på att inget tokigt har hänt med någon av den förtisjutton små ben inuti. Fotterapeuter är hejare på förhårdnader och (aaaaah!) fotmassage. Det vill jag utnyttja till max, så vill inte slösa tid på nagellackning. Nej, för att få riktigt fina tånaglar krävs en duktig nagelstylist. Och som kan det där med hygien.

Just det – hygien. Rena instrument. Och kunskap. Inte för att jag har några problemnaglar men vill ändå inte att någon utan gedigen utbildning fipplar med mina naglar.  Det handlar ju inte bara om att vara skicklig med fil, lack och konstmaterial. Den (jag) som en gång fått en trist nagelbandsinfektion vet att välja nagelsalong med noggrannhet…

Grejen jag inte fixar på egen hand är den där fina, blanka nagelytan, hur noga jag än lackar. När jag blivit fotbadad, filad och masserad var det dags för gellack, som blir så där fint fylligt. Blåmetallic är snyggt – både på bilar och tånaglar. Eller hur?

Tådelare KAN vara bekväma

Mina fötter gillar inte de där stela och fruktansvärt obekväma tådelarna. Men vänta – nu kom det fram små gulliga dubbelhjärtan i stället. Inte det minsta läskiga.  Var de finns att köpa? Hos Frida Selkirk klipper man helt enkelt isär helt vanliga tådelare lite fint och vips! ökar komfortfaktorn till 5 av 5.

Blev rätt nöjd med Gelish 364 i 50-talsblått (obs! en mörkare blå som bas, och 364:an på toppen).

Mer från Linnéa Öst

« Aaaah! En duschkräm á la mojito gör susen

Mascara som gör susen för glesa, klena fransar »