Blogginlägg
Blogginlägg
En skönhetsredaktörs bekännelser: Hourglass får mig att gråta
Texterna innehåller ibland annonslänkar och om du köper något via dem så får Daisy Beauty en del av pengarna. Textens innehåll påverkas inte av länkarna
Joråsåatte. Och du tror skönhetsredaktörer bara köper rätt saker. Inget kan vara mer fel. Vad sägs om närmare 1500 bagare för en Hourglass-mascara?
Det är lätt att bli fartblind. Skönhetsföretag skickar produkter i hopp om att jag ska skriva om dem. Gott så. Jag testar mycket, och skriver där och när det passar. Är ju så att säga i läsarnas tjänst…
På resa köper jag det som ännu inte kommit till Svedala – eller aldrig kommer att hitta hit. Vill ju ha koll på marknaden och inte behöva vänta på pressutskick. London≈ guldgruva för beautynördar. så jag vallfärdar till bland annat till Harrods. I januari började plånboken gråta vid Hourglassdisken när jag blev kär i mascaran som lovade allt och lite till. .
Och huvva, så jag ångrar mig när jag nu testar mascaror. Mina fransar: glesa, bleka, pinsamt korta, glesa. Visserligen böjda, så tack till Gud moder, men de behöver alltid en skjuts mascarakräm för att överhuvud taget synas. Då borde väl en skitdyr Hourglassmascara göra underverk?
SUPER-PRIMER
Är Så förtjust i annat från Hourglass. Silkiga Mineral Veil-primer får mig att vilja slå saltomortaler (eller åtminstone gå på party – bring the cameras on, mina hy ser perfekt ut!). Kostar två budgetskjortor (690 kr/30 ml) men är SÅ värt det. Om du har budget för lyxköp, förstås.
LIP OIL DE LUXE
Läppoljan, åh åh ÅH! Ett köp gräver visserligen hål i bankkontot, men läpparna jublar till pukor och trumpeter. Förpackningen á la lyxiga ögonkrämer – metallapplikator med tryckfunktion som doserar rätt mängd produkt. N 28 Lip Treatment Oil går loss på 530 kr så den vill du INTE förlägga….
HOURGLASS CURATOR LASH
Huvva, så jag ångrar mig när jag nu testar mascaror. Jag har köpt en vansinnigt elegant mascaraapplikator plus separata behållare för primer och mascarakräm. Applikatorn (läs: räfflad metallpinne) ska doppas i primer. När fransarna fått sitt, tvätta/torka av pinnen, plocka upp mascarakräm och applicera. Ja, primern är ju frivillig, så att säga. Helena Rubinstein använde samma sorts applikator när de lanserade flytande mascara. Det var länge sedan, och nu vet jag varför ALLA mascaraföretag nu har BORSTE…
Mascarakrämen är sotsvart med absolut noll volym. Separation – icke. Längd – hahaha, som när jag färgat fransarna. Böj? Kombinationen supertunn kräm och värdo-applikator ger ingen som helst hjälp i det ärendet. Tightline-effekt, då? Nej, bara mucho kladdo.
Kort sagt. Pengarna i sjön. Curator får ändå ta plats på hyllan pga högsta snygghetsfaktor. Samt som ett varningens pekfinger: ”Kära Tant, tänk innan du beautyshoppar”.
Här är någon som berömmer Curator… Men visst, jag håller med om att färgen sitter utan att flaga.
Jäklar vilken dyr mascara. Till det priset hade den fått tvätta av sig själv för att jag skulle tycka att den var värd priset.
Hahaaa – ja, det hade uppvägt prislappen. Men jag glömde liksom bort att en inte är gjord av pengar. Och den var ju så snygg. Och en jobbar ju ändå med beauty… Om den ändå varit användbar. Nåja, lovar att inte göra om’at.