En vecka då livet kom emellan…

Ibland blir inte riktigt livet som en tänkt sig. Veckan som gick blev inte alls som jag hade tänkt mig.

Denna vecka har jag varit ledig från mitt jobb på Rättviseförmedlingen. Den egentliga orsaken till detta är en ihärdig öroninflammation som jag drabbades av under min semester i somras. Jag plockade ut en hel sjukdagar i stället för semesterdagar och tänkte således att jag tar ut dem längre fram. Denna vecka var “längre fram”.

Planen för veckan var enkel. Jag skulle hämta hit min mamma till Stockholm, umgås med henne, julpyssla inför familjens julafton som alltid infaller veckan före 24 december (vi reser ofta bort över jul, det är lättare att samla familjen tidigare PLUS vi slipper att stöka samtidigt som alla andra = #WIN) och blogga järnet.

Jag fick hit min mamma. Sen hände livet. Eller rättare sagt, min mans kräksjuka hände. Fast hos mig. Fem dagar efter att han insjuknat. Jag blir alltså sjuk under semestern som jag har tagit som kompensation för att jag blev sjuk under semestern. VAD ÄR ODDSEN? Jag ska bespara er detaljerna men jag var helt borta en dag och ganska borta nästa. Sen blev det ett rejs för att hinna klara allt till julaftonslördagen.

Jag målade visserligen hennes naglar en dag, plus att hon fick en välbehövd pedikyr, men jag blev så illamående av nagellacksdoften att jag var tvungen att ta långa pauser för att hämta mig. Och tog inga bilder whatsoever (det var en ganska enkel lackning, med ett rosaskimrande lack från Dior, en oneshot) pga kom inte ens på tanken. När jag mådde bättre målade jag mina egna naglar och tänkte fotografera dem och blogga lite, men sen kom jag på att jag gjort exakt samma lackning på mig själv som jag gjorde på mamma för någon månad sedan så då struntade jag i det. Men fint blev det – och det höll, trots att jag klädde granen direkt efteråt, samt grovstädade ugnen nästa morgon!

Men – mamma har nog haft det bra trots att jag varit sjuk och julstressad, och det är faktiskt huvudsaken. Hon fick klippa sig hos frisören nere i Hornstulls T-baneuppgång och blev supernöjd, både med att de var snabba och lyhörda. Jag tycker gott de kunde klippt henne lite kortare – det är ju ganska långt mellan gångerna – men nu blev det som det blev och det är helt ok det med.

Så. Nu tar jag nya tag och hoppas på ingen sjukdom min sista arbetsvecka innan julledigheten! Vaknade med halsont i morse men det tänker jag bara förtränga.

Mer från Tina Sayed Nestius

« Tinas beautyordbok – en fördjupning i begreppet “glow”

Bästa julklapparna! LEDGO ringbelysning samt makroobjektiv »