Cosmoprof är en mässa som lockar besökare och utställare från hela världen och för att verkligen optimera utställningen så går den av stapeln på tre olika ställen under året: Miami (tidigare Las Vegas), Hongkong och Bologna.
Jag, Sam och Linnea “Arga tanten” Öst har åkt till Bologna sedan 2017, ibland själva och ibland i sällskap med kollegor. En del branschvänner träffar vi på plats också; halva beautysverige är här för att träffa huvudmän, tillverkare och varandra.
Efter att ha gjort klart Daisy Beauty 2 hann jag och Sam sova 1,5 timme innan det var dags att kliva upp och åka till Arlanda. En gång på 1800-talet försov sig Linnea till en tidig avgång och det var visst så förfärligt pinsamt att hon aldrig mer kan riskera det. Vid tidiga flighter går hon därför hellre inte och lägger sig alls, så även denna gång. Tanten dygnade alltså. Vi var ett piggt och spänstigt gäng med en snittålder på 61 år som landade i Bologna.
Vi fick inte tillgång till vår lägenhet i Bologna förrän klockan 16, samtidigt som vi landade redan klockan 10 och hade förfärligt många och stora väskor i släptåg. Istället för att rulla omkring som ett hemlöst och skramligt ekipage på Bolognas ojämna gator, hyrde vi bil och gjorde en dagsutflykt till Florens.
Vi hann inte se så mycket – jag tror att jag kanske såg en (1) sevärdhet, men jag är inte säker. Däremot hann jag besöka en restaurang med färsk glutenfri pasta och för första gången i mitt liv äta potatisravioli. Bara det var värt en dagsutflykt till Toscana!*
Jag kommer i framtiden att lobba för att vi ska klämma in Florens och Trattoria da Garibardi i samband med mässan varje år.
När vi kom till Bologna var det mitt i natten och att återlämna hyrbilen var ett äventyr i sig, så det blev inte mer än sex timmars sömn natten mot onsdag. Konstigt nog var jag inte trött alls under onsdagen. Kanske för att det händer så mycket roligt och jag är så glad över att vara här? För att jag äntligen får lite inspiration och påfyllning istället för att hela tiden själv leverera?
Visst har vi en gullig lägenhet? Att vi har utsikt mot, och kan gå ut på, en grönskande innergård ger stora pluspoäng.
Det är mysigt i Bologna! Även om folk står för nära och invaderar mitt personal space, och framför fordon som om de var drogpåverkade, och går i snigelfart längst gatorna, så är det vackert här. Jag tror det är det milda klara ljuset som gör allt så skönt och lättsamt.
På onsdagen hämtade vi Sams mobil som blev kvar i hyrbilen igår och handlade jättemycket mat och vin (både att äta här och att ta med hem).
En höjdpunkt under de här dagarna var att vi hittade en stor Coop inne i centrum. Tidigare har vi bara hittat små snabbköp, den här livsmedelsbutiken spelade i en annan liga. Jag, som älskar att botanisera i nya mataffärer, hade skitkul! Det blev allt från grappa barique till spagettitång.
Innan affärerna stängde för siesta klockan 13 så klämde jag in en shoppingrunda. Jag tittade bland annat in hos Levi’s, Kiko, Douglas och kaffekanneföretaget Bialetti, vars färgglada samarbete med extravaganta italienska modehuset Dolce & Gabbana fångade mitt öga.
För några år sedan gjorde Dolce & Gabbana ett designsmarbete med Smeg och mitt hjärta slog ett extraslag när jag såg den fenomenalt vackra vattenkokaren som ingick. Vajben var samma som i Bialetti-samarbetet och dum som jag var så köpte jag den inte, i alla fall inte på en gång. När jag äntligen hade landat i det faktum att jo, man får faktiskt köpa en vattenkokare för flera tusen och gick tillbaka, så var den slutsåld. Jag har ännu inte kommit över det. Självklart har jag försökt hitta den på annat håll men jag har endast hittat utländska varianter med fel watt, volt, joule, elkontakt eller allt annat som kan orsaka bränder.
Nu undrar jag om Bialettis Dolce&Gabbana-cafetiere är ödet/skyddsänglars verk/en skänk från ovan. Det är precis som att det var meningen att jag skulle råka hitta den uppspelt mönstrade kaffekokaren i en butik jag aldrig tidigare har sett under föregåendse sju besök i Bologna. Vad tycker du, ska jag slå till?
Jag försökte besöka favoritparfymeriet Profumeria Acque e Saponi. Det är inte bara en butik med fantastiska (och, för all del, även en del förfärliga) nischparfymer, det är också en unik upplevelse i kommunikation. Tyvärr tyvärr tyvärr var parfymeriet stängt på grund av sjukdom.
Ett besök på jättemysiga turistfällan La Prosciutteria är ett måste. Där äter man chark och charkmackor samt dricker det lokala bubblande rödvinet Lambrusco. Jag gillar vanligtvis inte korvcharkuterisorten mortadella men i Bologna är den jättegod! Det norditalienska köket är för övrigt mitt favoritkök i hela världen.
Det blev chark med chark. Vi bad om en charkbricka utan lardo, jag fixar varken smak eller konsistens på späck, även om det är en lokal delikatesss. Här serveras charkbrickorna oftast med lokala specialiteten squacquerone, som ser ut som lös mozzarella och smakar som en blandning av mjukost och yogurt.
Förra året köpte vi en lyxapelsinmarmelad på Prosciutterian. Den var så god att vi har snålätit av den hela året och sista snutten slank ned förra veckan, så den ska vi köpa två av i år! Och kanske en extra som gåborts-/hundvaktspresent. Vi bor väldigt nära skinkerian, så det kan vi göra vilken dag som helst.
På kvällen åt vi en trevlig middag på min favoritrestaurang La Capriata och det var allt från våra två första dagar i Italien.
*Bologna (liksom Parma, Ravenna, Rimini och Piacenza) ligger i grannprovinsen Emilia-Romagna.