I år har nämligen varumärket lanserat tre damdofter: Trouble in Heaven, Bikini Questa Sera och Tornado Blonde. Alla tre är lika ofattbart bedrövliga.
Vilken skräll det var när skokungen Christian Louboutin släppte beauty! Först kom ett nagellack – rött, som de berömda sulorna. Sedan fantastiska läppstift, som trots att de nu funnits i ett år fortfarande är konstant utsålda i vissa nyanser. Alla vill ha lite Louboutin på läpparna!
Och nu… Så sorgligt. De tre nya parfymerna kan inte beskrivas som något annat än ett kapitalt misslyckande. När jag först testade dem var jag tvungen att gå ett varv och se om jag möjligen hade klivit ur Louboutins shop-in-shop på Selfridges och hamnat på en leksaksavdelning istället. Jag kollade faktiskt två gånger. Sedan satte jag mig ner och googlade och jo, de bedrövliga dofterna kom verkligen från varumärket Louboutin.
När ett varumärke kommer med flera parfymer samtidigt brukar åtminstone EN vara okej. Kanske trevlig vid första sniffen men inte senare, eller tvärtom. Men Trouble in Heaven, Bikini Questa Sera och Tornado Blonde finns det inga förmildrande omständigheter, varken efter tio minuter eller efter två timmar. Det här är skit förpackat i badleksaker.
Flakongerna är plastiga. Jag känner faktiskt att de skulle kunna vara flottör på en midsommarfest när en vill markera var i den kalla insjön en sänkt ner ölen på kylning.
Dofterna har extremkort hållbarhet. När jag sprutade dem på armen fick jag ett minutkort doftintryck, knappt spårbart efter en halvtimme faktiskt.
Dofterna luktar provocerande illa. De är varken moderna, klassiska, kommersiella, unika, fruktiga, nischade, maskulina, kvinnliga, unga, gamla, intressanta, marina, gröna, blommiga eller minnesvärda. Det är chockerande hur Louboutin åstadkommit dessa urvattnade varianter av readofter från en stormarknad på 80-talet.
Och då har jag inte ens nämnt flakongernas f*ttdesign.
Kanske har jag bara underlivlig fantasi och fel i näsan. Eller så är den här lanseringen en kupp. Den är så mirakulöst märklig att jag väntar mig en snar pressrelease om att det här bara var en PR-grej, ungefär som när Tommy Nilsson låtsades att han skulle byta namn till Black för att lansera choklad. Eller ett konstprojekt: Louboutin ville göra en modern accessoarvariant av “Kejsarens nya kläder”. Snart kungör han att han bara ville testa om folk köpte utspätt blaha bara för att det stod Louboutin på förpackningen.
Den här parfymtrion övergår mitt förstånd. Den stinker – på mer än ett sätt.
Skomakare, bliv vid din läst.
In English: The new fragrances from Louboutin are so bad they must be part of a social experiment.
jag älskar denna recension, den roligaste jag läst tror jag! designen på flaska haha, ja alltså det ser ut som en vriden kola med ett hål eller nått.
Billigt parfym från 80-talet, haha!
Jag vill göra mig besväret att dofta på dom bara för att!
Hahahaha, ja, jag har mina roliga stunder 🙂
Åh vilken underbar recension. Det är nästan bara här på Daisy som jag får läsa en sådan här totalsågning. Ännu en av anledningarna till att jag älskar er.
Men trist med parfymerna. Verkligen underligt att göra ett sådant bottennapp. Samtidigt känner jag att jag MÅSTEN dofta på dom för att få uppleva detta själv
Klart du måste dofta på dem! Gör det och hör av dig och berätta hur det gick!
Haha! ❤ Älskar ändå såna här sågningar. Äkta Kejsarens-nya-kläder-situation.
Det är egentligen roligare att hitta riktigt fina grejer och tipsa om det, men som skribent finns det inget roligare än att skriva på ilskan.
Vad tråkigt. Jag tänkte också f*ttdesign första gången jag såg den i Selfridges webshop.
“Sensuell”, har Louboutin själv sagt i en intervju med Allure. Well. Också ett sätt att säga f*tta.
Vad trist när det blir så. Det är inte bara din fantasi som ser f*ttdesignen 😀
Det ska så klart vara nåt med att se en sko bakifrån men… Nej.