De flesta som läser min blogg är skönhetsnördiga människor som inte jobbar i skönhetsbranschen men vissa av er som följer mina förehavanden här jobbar på kosmetikföretag, på salonger och i butiker. Det här inlägget är till er. För jag måste prata lite om att jag är ”arg”, ett felaktigt begrepp som jag själv har varit med att sprida. Så jag skulle nu vilja ställa saker tillrätta.
För att du ska förstå hur olika och frekvent det tycks om mitt jobb så kommer de senaste exemplen här:
På stor gala i torsdags kommer branschmänniska fram och berömmer mig för att jag har integritet. Det är bra att sådana som jag sitter i juryn till olika priser för jag är ju pålitlig. Fast det vore ju bra om jag kunde göra mitt jobb utan att vara så arg. Ibland är jag hård, för hård. Även om det är bra att jag vågar sätta ner foten så borde jag inte göra det så ofta, eller åtminstone på ett annat sätt. Hens sätt, förmodar jag.
I början av förra veckan säger en PR-person att det är konstigt att andra PR-personer skulle kunna tycka att jag är arg, kort eller tvär eftersom jag bara är tydlig. Mitt tyckande (som faktiskt sällan framförs i min blogg utan oftast i personlig kommunikation som samtal och mejl) har förändrat och förbättrat skönhets-PR i Sverige, får jag veta. I slutet av veckan berättar annan PR-person att även om hon själv så klart tycker att jag är toppen så finns det flera andra personer på hennes jobb som är rädda för mig. Det är visserligen bra att jag vågar vara obekväm, men jag måste också veta hur jag uppfattas. Oklart varför. En tredje person, denna verksam i skönhetsbranschen men inte inom PR, säger i fredags att jag har blivit nedtonad, jag är inte alls lika arg nu som tidigare. Hen undrar om jag har blivit feg.
Inom loppet av fem dagar får jag alltså många olika synpunkter på mitt jobb. Kanske är det ett uttryck för att vi lever i en tid där media diskuteras, dels för att vi är oroliga för samhällsutveckligen och dels för att så många tvivelaktiga nyhetskällor har fått utrymme tack vare internet. Så jag passar på att ge en grundkurs i skönhetsjournalistik, som i stort liknar annan journalistik. Jag vill berätta mer om hur det är att vara involverad i en bransch som jag både älskar och ska granska kritiskt.
Apropå att ha en kritisk röst som journalist:
Daisy Beauty har valt att ta ställning i viktiga frågor. Inom yrket diskuterar jag pressetik för press och marknadsföringslagen för bloggare. I en tid när både press och bloggare kämpar med sin trovärdighet är det här viktiga frågor som bör lyftas, inte bara av Daisy Beauty utan av alla. Jag önskar att fler tog sig tid att göra det.
Att vara kritisk är det enda sättet att vara journalist. Utan kritisk röst blir journalistrollen bara en del av ett marknadsföringsflöde och är då ingen journalistroll längre. En skönhetsjournalist som visar all kosmetika med endast det bakomliggande företagets utvalda delar av information om ingredienser, och inte själv väljer bort eller lägger till information, har inte gjort sitt jobb. Nyheterna ska sättas in i sammanhang eller på andra sätt bearbetas innan publicering. Att skriva av pressmeddelanden är den allra sämsta formen av skönhetsjournalistik, om den ens kan kallas det.
När tidningar kämpar med lönsamhet får marknadsavdelningar ofta husera lite för fritt och den redaktionella integriteten blir lidande. Daisy Beauty tackar regelbundet nej till annonspengar när annonsörer söker ”kreativa samarbeten” där vi förväntas bryta mot pressetiken. Vi är inte den enda tidningen som gör det. Samtidigt vet jag att många tidningar har börjat tumma på pressetiken på grund av ekonomisk press och kanske ibland också på grund av okunskap. Förslagen vi tackar nej till ser jag nämligen sedan hos andra tidningar. Jag kan ju så klart inte säkert känna till avtalet mellan tidning och annonsör, jag vet bara att det ser misstänkt ut.
Apropå att vara eller inte vara arg:
När jag är kritisk är jag inte arg – jag utför mitt jobb. Jag och mina andra kollegor som vågar vara kritiska kallar ibland oss själva för ”arga tanterna”. Det är ett skämt, som kommer sig av att en av oss en gång fick en fråga på en presslunch – där hon för övrigt inte hade sagt flaska – om varför hon var så arg hela tiden.
Vi tycker inte själva på riktigt att vi är arga. Vi tycker att vi gör vårt jobb. Att vissa uppfattar oss som arga säger något om synen på den genre vi arbetar inom, där fluff och stryka medhårs är legio, och också något om synen på kvinnor som ställer kritiska frågor.
Självklart är jag också arg ibland. Då uppstår inte ilskan spontant, den har alltid en orsak. Jag blir exempelvis arg när marknadsföringen inom skönhet försöker lura köparna. Marknadsföring handlar till viss del om att lyfta fram fördelar, kanske för att distrahera från eventuella nackdelar, och det har jag förståelse för, men en del marknadsföring är ren bullshit. När ett företag med miljoners miljoner kronor försöker lura en student, ensamstående mamma eller annan med ansträngd budget att lägga sin lilla ”unna-peng” på falskt marknadsförd kosmetika reagerar jag. Och då är ju frågan om jag har rätt att vara arg. Jag tycker det. Jag tycker dessutom att det ingår i mitt jobb.
Det går jättebra att ha en åsikt om mitt arbete. Jag blir jätteglad när åsikten inte levereras utan eftertanke. Så nästa gång någon tycker att det är något jag behöver veta om hur jag uppfattas så tänk igenom dessa frågor först: Är det viktigare att jag har integritet eller att jag slutar ”vara arg”? Var går gränsen mellan trovärdighet och onödigt kritisk? Vem bestämmer var den gränsen går? Kan din uppfattning om den gränsen ha mer med dig än med mig att göra? Är jag verkligen arg eller är jag duktig på mitt jobb? Eller mitt emellan? Eller både och? Och om jag är arg, är det konstigt att jag är arg? När du har reflekterat över detta går det jättebra att tycka och fråga!
Tack för att du orkade läsa ända hit, skönhetsbransch- eller PR-människa.
Du som har orkat läsa ända hit och själv är en skönhetsköpare, blir du arg på vidlyftiga skönhetslöften eller fluffig marknadsföring ibland? Litar du på skönhetsjournalister och beautybloggare generellt? Vad gör en tidning eller en bloggare pålitlig?
In English: If the price I have to pay for integrity is that some people think I am angry and/or unpleasant, there is little I can do about that. However, I always welcome a conversation about bloggers and magazines and their integrity and credibility as it is a very important conversation to have – always.
Jag är som du vet bara en glad amatör i övre medelåldern (när tar den slut?) och kan väl säga att jag är oerhört skeptiskt mot fluff och oh-ah blogg inlägg. För att inte tala om all reklam…tror faktiskt inte ett dugg på alla fagra löften som div ingredienser lovar och tester är för mig prover som jag själv kan utvärdera.
Jag är ju skönhetskonsument och läser ju väldigt många skönhetsbloggar. Jag tar all reklam och PR med en stor nypa salt och föredrar att testa själv. Jag har svart bälte i att be om prover på allt från smink till hudvård och parfym (jag har aldrig blivit nekad ett prov när jag frågat!). Vad gäller bloggar så tycker jag msn märker snabbt om det är ärliga åsikter eller bara copy-paste från företagens eget pressmaterial. Jag tycker det är SÅ tråkigt att läsa inlägg där det bara står låååånga texter saxade ur detta. Då tar jag hellre riktiga recensionsinlägg eller bara… Läs mer »
Låter som att du har koll! Tror du att även andra läsare “märker ganska fort” vilka bloggar som är mutbara och inte?
Jag tror vi skönhetsbloggkonsumenter är hyfsat medvetna men däremot så är det ju många stora “livsstilsbloggar” som har följare där jag tror många av dem bara sväljer allt. Min uppfattning är att deras följare är lite yngre över lag och då kanske mer lättpåverkade. Sen handlar det nog om hur många och hur ofta man läser bloggar. Kommer det 4 i princip likadana inlägg hos olika bloggare som tokhyllar en produkt med nästan identiska ord så tänker jag att man borde fatta att det är ett köpt inlägg. Men nu ser jag sällan sånt då jag dissat de bloggar där… Läs mer »
Det där är så knepigt! Att liknande inlägg kommer samtidigt behöver inte bero på att inläggen är köpta utan kan också bero på att bloggarna har fått samma information samtidigt och valt att skriva om informationen (utan ersättning, då). Det ta emot och använda PR bryter inte mot någon lag utan kan på sin höjd ses som fantasilöst eller slött. Journalister gör det också och det är så klart dålig journalistik och möjligen ett brott mot pressetiken, lite beroende på resonemanget som föregått publiceringen.
Mycket bra inlägg Kicki! Jag tycker absolut att man ska vara kritisk, men då till ingredienser och vad produkten lovar för egenskaper, härligheter och lullull. Jag är en av en de människor som har en hy som svarar bra på många produkter. Då jag bara kan testa på mig själv kan jag upplevas som positiv i mina omdömen, men det betyder inte att jag inte är kritisk. Jag tror det kan tolkas som att jag inte är kritisk, men jag kan inte såga en fin produkt med bra ingredienser för kritikens skuld. Ibland får jag en känsla av att vissa… Läs mer »
Jag har inte ens tänkt på att du är generellt positiv. Det kan ju bero på att du rapporterar så utförligt och i detalj, kanske jämförtbart med att Camelliss tycker att långa reportage i tidningar är trovärdiga men inte plocksidor?
Ja, jag kan ju hoppa in och meddela att jag absolut inte hade dig i åtanke när jag skrev det jag skrev, Hilde. 🙂 Jag har inte heller tänkt på dig som generellt positiv. Jag tänkte mera på dem som säger sig inte vilja skriva om produkter de inte gillar pga vill bara skriva positiva inlägg. Jag, som läsare, vill läsa både och, både ros och ris. Och det du skriver, Kicki, har ju också en hel del med det att göra. Att kunna förklara utförligt varför en produkt är bra gör ju att jag tror på dig, hellre än… Läs mer »
Hej Kicki! Skönhetsköpare är jag. Har följt dig under en tid och har stor respekt för det faktum att du har någon slags hatkärlek inför din bransch. Samma sak känner jag för mitt intresse för hudvård. Och mycket har att göra med marknadsföringen men också det faktum att man som konsument har väldigt lite inblick om produkters verkliga effektivitet. Jag menar att det är väldigt svårt att veta i vilka fall man verkligen får valuta för pengarna. Det är oerhört mycket att sätta sig in i när det kommer till ingredienser i hudvård, hur dessa fungerar osv. Detta skulle jag… Läs mer »
Det ligger så klart något i det, att män och kvinnor uppfattas olika. Och så är det en knepig bransch där journalistiken har utvecklas väldigt mycket de senaste åren, med mer kritiska konsumenter och därmed mer kritiska journalister, och den som var med på den mer okritiska tiden kan känna obehag inför det. Samtidigt är det en härlig och positiv utveckling när alla kan mer, då måste ju både produkter och marknadsföring av dem bli bättre. Fatta hur mycket roligt vi har framför oss! Ett förtydligande: Jag känner faktiskt bara kärlek till kosmetika! Jag älskar att jag får jobba med… Läs mer »
Bra inlägg! Jag tror att det ligger mycket i det Sandra skriver nedan. En man hade aldrig analyserats på det här viset, först och främst, och dessutom skulle inte folk känna sig manade att berätta för honom “hur han kan göra bättre” och gett “välmenande” råd. En man som är kritisk och bestämd blir enbart respekterad. Men för att svara på dina frågor, 1. ja, jag kan bli skitirriterad på när det spelas på osäkerhet och sjuka saker som “vackra armhålor” och när företag som verkligen BORDE veta att porer inte kan öppnas och stängas, t.ex., påstår det om sina… Läs mer »
Jag kan vara självkritisk här. Jag har bjudit in till idén om oss som “arga” eftersom jag själv sprider uttrycket “arga tanter” och tänker fortsätta med det. Jargong är kul! Det är roligt att vi själva kallar oss “arga tanter”. Och andra arga tanter får gärna kalla oss och sig själva arga tanter också. Jag vill bara att det ska vara tydligt att vi inte är alltid är arga och inte mer är andra, och kände att det behövdes uttalas.
Ps. Vill också ta med mig dina kloka tankar att du tar genomarbetade artiklar på allvar men plocksidor med en nypa salt, samt det där med blandade betyg! Det är ju jättesmart att titta på om bloggaren vågar sätta låga betyg och ge dåliga omdömen också, och om tidningen ger utrymme till kritiska röster och inte bara tipsar om “topprodukter”!
Jag kan ju säga att jag aldrig skulle köpa en produkt enbart utifrån att ha sett den i en plocksida i en tidning. Däremot kan en plocksida i en tidning påminna mig om att jag ju ville ha den där produkten som jag redan har läst om hos en bloggare eller har väntat på ska komma till Sverige. Å andra sidan är jag ju extremnörd om vi jämför med genomsnittskonsumenten. 🙂
Jag gillar att Daisy Beautys recensionssidor har med Månadens Sågning, t.ex.
Det första som slår mig, är att hade du varit en man, så hade personer för det första, haft respekten att inte tala om hur du kan uppfattas. Skit samma. Du gör ditt jobb. Bra dessutom. För det andra, hade du varit en man så hade arg översatts till bestämd, tydlig osv..
Mycket möjligt! Samtidigt uppfattar folk mig på olika sätt beroende på hur de själva är. Raka människor tycker jag är rak, mer smidiga människor tycker jag är arg, passiv-aggressiva människor tycker jag är osofistikerad osv osv osv. Så mottagaren är lika viktig som avsändaren, oavsett den enas eller bådas kön.
Superbra inlägg! Sen kan jag också tycka att vissa människor ibland borde fråga sig själva: Behöver det sägas? Behöver det sägas nu? Och behöver det sägas av mig? Att föra vidare vad andra tycker är för det mesta bara onödigt och tar energi. Men jag tycker du är grym som person och yrkesmänniska!
Ja, sant. Och det är ju kanske en underton jag också har. Men överlag är det viktigt att kunna diskutera journalistik och medias roll, särskilt i tider som dessa.
Jag kan också tänka att det var gala- och prisutdelningavecka så nerver och konkurrens var säkert en bidragande orsak till att just förra veckan blev intensiv. Och att vissa ämnen aktualiserades.
Ändrar mig. Vi har inte “något att lära”, vi har shitloads kvar…Vilket du vet. =)
Titta! Svara!
HAHAHA, bra där!=)
Kolla! Jag svarar, svarar och svarar! Visst är du imponerad?
Nu är jag mest troligt inte alls din publik eftersom jag varken är skönhetsbransch- eller PR-människa. Jag är en medelålders kärring som för en kvart sen kom på att man kanske borde se om sin hy på ålderns höst. Att jag kontinuerligt läser dig beror ENDAST på att här inne kan jag var jävligt säker på att få en ärlig produktrecension. Litar tyvärr inte ett skit på alla skönhetsbloggare eftersom jag själv bloggar och vet hur “frierierna” brukar se ut från annonsörer och dylika företag. Givetvis finns det seriösa bloggare i din bransch (liksom i min) men du är ett… Läs mer »
Oooooh, jag vet, jag har varit skitkackig på att svara på kommentarer! Men visst har jag blivit bättre sedan bloggrelanseringen? Jag ska bli ännu bättre, jag lovar!
Heja Kicki! Jag kunde inte vara mer enig! Som skönhetsköpare blir jag såklart arg på vidlyftiga skönhetslöften och fluffig marknadsföring! Jag förväntar mig rak och ärlig journalistik som bl.a. innebär att skönhetsjournalister och beautybloggare ger sin personliga åsikt om produkter oavsett om den är positiv eller negativ. Detta innebär att jag också förväntar mig att dessa personer och aktörer har tagit sig tid och energi till att inte bara skriva av ett pressmeddelande utan granska det kritiskt, både sållat bort och lagt till information. För vad är annars poängen med skönhetsjournalister och beautybloggare? Om informationen som framgår på produsentens hemsida,… Läs mer »
Åh, vilket smart knep att jämföra varumärkets egen info med bloggarens/journalisten! Det ska jag sno!
Självklart ska jag fortsätta vara “arg”, jag upplever inte att jag har något alternativ… Jag passar på att säga att det inte bara är vi utan många andra som är kritiska.