Min man är som sagt bäst i världen men hans entusiasm för skönhetspryttlar är minst sagt ljum. Han är glad att jag är glad men hans blick blir någorlunda glasartad när jag ger mig in i en alltför entusiastisk beskrivning av mitt nya serum eller om jag skulle råka rådfråga honom kring nagellack.
Som till exempel nu när vi var iväg i Sydafrika och jag pladdrade på lite om pincetten jag hade med mig och han frågade vad jag hade den till och jag sa ögonbrynen. Och så kom den. En seriös skönhetsfråga. Ställd med genuint intresse.
Och sedan lyssnade han uppmärksamt på mitt svar!
(Som var att jag kanske lägger fem-tio minuter på att ansa och forma per vecka. Lite beroende på om jag bara plockar eller också klipper till dem lite).
Kors. I. Taket.
Du har verkligen otroligt snygga bryn!
Men TACK! Snart kanske jag börjar tro er… 😉 <3
Men du har ju skitsnygga bryn oxå…
Men TACK! Det tycker inte jag, mest för att de inte följer rådande brynnorm utan är sådär 90-talssmala. Men tack! Så glad jag blir! 🙂