Jag gick, på sjukvårdsupplysningens inrådan, till en läkare eftersom det kunde vara något allvarligt, eller åtminstone något som kunde spridas och därför borde ses över. Innan jag hade träffat en läkare hade jag två liknande utslag till – ett på andra sidan pannan och ett på nyckelbenet.
En vecka senare var kopporna borta, kvar är bara ett rött ärr i pannan efter ett av de tre utslagen. Det är ett mysterium hur jag har fått dem eftersom det främst är dagisbarn som har svinkoppor och det främst är barn som smittar och jag inte träffar barn alls, men tydligen räcker det att ha fått bakterierna på handen exempelvis från en ledstång på bussen, och sedan råka nudda vid ett ställe där huden är skadad, så är man svinkoppad.
Förra veckan hade jag ett nytt vätskande utslag, den här gången på hakan. Jag var övertygad om att det var en svinkoppa, men måste ändå till läkare för att få diagnos konstaterad och kräm utskriven. Du kan ju tänka mig hur himla töntig jag kände mig när jag ringde min hälsocentral (eller heter det vårdcentral? husläkare?) förra veckan.
Jag skämdes nästan. Men efter att ha konstaterat att jag inte hade några symptom som kunde innebära corona, fick jag besöka vårdcentralen, och VILKEN bra upplevelse det var!
Här är några bra rutiner och exempel som jag har använt flera gånger sedan dess.
Så nu gör jag så här: Jag kollar med gäster både hemma (enklare) och på kontoret (lite mer obekvämt) om de har några av dessa symptom innan de släpps in. I vissa fall gör jag så klart det på telefon eller mejl innan vi ses, ibland får jag fråga i dörren. De flesta tycker det är självklart att man stannar hemma om man har förkylningssymptom men inte alla, så ibland blir det pinsamt. Men hellre det än att få coronavirus!
Så nu gör jag så här: När jag ska visa legitimation eller medlemskort i en butik håller jag upp det istället för att lämna över det till personalen. Behöver det scannas håller jag själv i kortet även medan det scannas. Om personalen försöket ta det, säger jag att jag helst själv hanterar mitt kort.
Så nu gör jag så här: Varje dag får Daisy Beauty-redaktionen bud. Jag signerar inte längre på några maskiner eller mobiler, eftersom många andra har rört dem. Oftast ber jag budet ställa ned påsen eller paketet på golvet utanför dörren. När jag har tagit in budet spritar jag händerna eller – ännu hellre – tvättar dem. När jag har packat upp innehållet och slängt eventuellt emballage, tvättar jag händerna igen.
Så nu gör jag så här: Vi har inte längre möten när vi sitter nära andra, vi tänker – för att citera Per Berglund, chef division länssjukvård i Norrbotten – att vi har “en liten älg mellan varandra”. Vilket så klart inte hindrade en oförsiktig kvinna att sätta sig direkt intill mig på vårdcentralen – jag bytte då plats. Jag lämnade tillbaka en läckande fiskvas på H&M häromdagen och en ung tjej ställde sig för nära mig i kassan. Då sa jag “Håll avståndet!” högt och tydligt, fast det var obekvämt. Jag har gjort samma på min lokala ICA. Självklart tycker jag att personalen i kassan ska säga till – inte jag som kund – men om personalen inte vill eller vågar är det mitt ansvar att hålla mig själv och andra friska genom att iaktta lämpligt socialt avstånd.
Självklart känner du till och följer redan Folkhälsomyndighetens råd! Alla jag umgås med gör det, men jag ser när jag rör mig ute på stan att det finns folk som inte känner till råden. De finns här och är JÄTTEVIKTIGA!
In English: Ideas on how to handle social distancing in your normal life.
Tycker det är så bra att du skriver om detta! Jag arbetar på en vårdcentral. Vi har börjat med att alla patienter ska tvätta händerna innan de går in. Receptionen frågar om symtom och delar ut informationsblad. Vi spritar ytor och handtag mellan varje patient. Vi är ombedda att undvika ta oss till arbetet med kollektivtrafik i rusningstid. Tänk om alla kunde tänka till och hålla sig hemma, då skulle vi inte ha en sådan smittspridning. Stanna hemma i påsk och ta hand om varandra! Håll avstånd och tvätta händerna!
Ta hand om er! Ni gör ett viktigt jobb.
Oh ja! Detta med att säga till i mataffären fick jag göra 2 ggr i samma kö… båda gånger fick jag till svar att jag var “löjlig” men det skiter jag högaktningsfullt i faktiskt. De flesta är respektfulla men sen finns det de andra…
Jag blev utskälld häromdagen för att jag sa till en hundägare att inte låta sin hund kissa på cyklar. Folk vill ju gärna skälla när de inte vill inse att de själva har varit dumma. Anfall är bästa försvar, liksom.