Ja, jag älskar rouge. OCH macarons. Gärna den franska sorten. Dubbla små mandelmaränger med en sparsam dos kräm i mitten – en sådan delikat uppfinning kan inte slå fel. Rosa är förstås inte min melodi. Finns det att välja på så står min håg mer till svartmuskig lakrits, grålila viol och beige macarons med kolasmak. Men HÄR är rosa helt, helt rätt.
Lancôme har hamnat lite i skymundan de senaste åren. De har (nästan) alltid producerat uppseendeväckande bra mascaror, men Mr Big är ändå ingen biggie i min värld. Juicy Shaker är fina, men alls inte lika användbara som de sidenmatta och flytande läppfärger som Armani, Chanel och YSL har pumpat ut det senaste åren. För att inte tala om att Peter Philips ständigt förser Dior med uppdaterade femskuggor. Just på ögonskuggefronten är YSL-paletterna alltid spännande. Lamcôme har förstås också producerat paletter (allt annat vore tjänstefel) men, ja, de har så att säga inte stoppat världen.
Men nu, blixtar och dunder, har det hänt saker. Vårlooken är så fin att jag svimmar lite. Trotsaktningsvärda ålder och gedigna bransöversikt. Har jag fallit för en liten ask rouge + macaronformad svampapplikator. Ja, vad ska jag säga. Med Lancômerosiga kinder bekänner jag härmed min kärlek till Lancomes kreativa team.
Det puderkrämiga rouget är lika fin på kinder som läppar. Mer att glädjas över: Eye Sugar Palette med tio nyanser sidenmatta, skimrande isigt glittriga pasteller. Sockervaddsrosa bryngel (love it). Stiftskuggor (mitt är förstås babyrosa). Och Le Vernis-lack i raffinerat nedtonade pasteller (tänk “solblekt 50-talsblus”). Ja, jag blir faktiskt alldeles matt. Fråga inte NÄR jag ska tämja brynen med rosa gel, det har inte med saken att göra. En vacker dag. Eller när andan faller på. Om det är snyggt? Åh, det är ju MAKEUP! Tack, kära Lancôme.
Behöver jag säga att jag ÄLSKAR????
Tycker det känns väldigt nytt för lancome att ha ett så lekfullt tema! (men slående likt godiskollektionen från KIKO…) och blir väldigt sugen på att kolla in allting.