Recension
Blogginlägg
Läsarfråga om hundträning
Texterna innehåller ibland annonslänkar och om du köper något via dem så får Daisy Beauty en del av pengarna. Textens innehåll påverkas inte av länkarna.
Barack kan allt om klicker, agility och hundkommunikation, Atlas kan ingenting men är ändå den väluppfostrade av dem.
För en tid sedan bad jag er ställa frågor. De blev så många och spretiga att det har tagit tid för mig att svara på dem. Men nu har jag två veckors semester och tänker blogga ikapp! Den första frågan gäller mina fina hundar.
Så här löd frågan:
Då ställer jag en hundfråga: tränar du något med vovvarna och i så fall vad?
Nej, jag tränar inte med mina hundar särskilt ofta.
När jag och Sam hade endast en hund var vi flitiga med träningen. Barack har gått valpkurs med klickerträning, privata lektioner hos Johan som har Fria hundar (specialiserat på vardagslydnad), steg 1 och 2 hos Fria hundar och grundkurs i agility. Eftersom han har problem med andra hanar har vi också gått två omgångar hundkommunikationskurser med honom. Han gillar fortfarande inte andra hanar, och är väldigt duktig på att kommunicera med andra hundar. Jag och Sam har också blivit mycket bättre på att läsa av Barack, andra hundar och även andra hundägare*.
När vi hade endast en hund kunde Barack gå utan koppel på alla promenader. Vi kunde gå genom centrala Stockholm i en timme med honom lös.
Det kräver fokus från ägaren, och att hunden vet att ägaren har kontroll, så det blev mycket svårare när det kom en till hund till familjen.
Atlas har inte fått samma fina uppfostran. Det viktigaste för oss blev att få två okasterade hanar att funka ihop, så ungefär så långt sträcker sig hans träning. Vi har aldrig klicker-tränat honom och han är inte lika ivrig att testa nya saker när vi tränar som Barack, som har klicker-tränat. Han är mer mjuk och snäll än Barack och märks knappt i kopplet när han går på ensampromenader utan pappa, så han har inte behövt lika mycket jobb. Det är ju lite taskigt att han får mindre uppmärksamhet för att han är snällare.
Atlas kan vissa tricks, just nu övar vi på att gå baklänges uppför trappor med båda hundarna.
Vi började en nosework-kurs med båda, men rummet var så litet att Barack blev traumatiserad av de andra hanhundarna, så vi gick inte klart den. Jag trodde han skulle kolavippa av stress!
En enda gång har vi testat nosework med Ad-Jeanette, som också är hundpsykolog, och hennes beaucerontik Mist. Det var en hit så det det hoppas vi att vi hittar tid att göra om!
Så sammanfattningsvis kan jag väl säga att vi har en snäll och väluppfostrad hund som inte ställer till med problem och som vi knappt har tränat alls. Så har vi en tuffare hund som vrålar på andra hanhundar och beter sig som en vilde. Honom har vi tränat massor med.
*Hundägare är fan inte kloka. Jag gillar nästan inga!
In English: My dogs are the best.
Håller med, hundägare är inte kloka!
Och flexikoppel!!! Med ouppfostrad hund i ena änden och ägare som inte vet var stoppknappen sitter i den andra! Grrr!
Har själv en nu 13 år gammal labbetik. Hade turen att få ta över henne, uppfostrad ich ”klar” från en duktig hundmänniska och släkting när hon var 5 år, så har ”bara” behövt förvalta det. Så tacksam för det!
Åh, mina killar skulle älska en gammal labbetant 🙂
Tack för svaret! (det var jag som ställde frågan). Jag tycker ni verkar resonera klokt och jag tycker också att andra hundägare ofta är rätt besvärliga. Jag har gått en hel del kurser genom åren och har konstaterat att själva hundträningen egentligen är det enklaste – det svåra är att träna sig själv samt tyvärr även andra hundägare (”nej de ska inte hälsa”, ”ja, jag förstår att din hund är jättesnäll men de ska ÄNDÅ inte hälsa” osv). En hel del människor är egentligen inte ute efter att hundarna ska hälsa, utan det är de själva som är pratsugna men… Läs mer »