Färskpotatis är ett måste (inte dillen), avrunnen gräddfil samt finhackad gräslök och rödlök. Jag sjunger så falskt men kan tänka mig svärfar Yngves favorit. Vi som glömdes bort när gud delade ut sångröst kan helt enkelt taktfast skandera: ”Huddinge, Tullinge, Tumba. Nästa: Järna!” Jodå, Yngve var SJ trogen hela livet.
Inhandlar sill, potatis och jordgubbar i pinsamt små mängder. Alltså, för den som haft tre barn samt deras oräkneliga (och oberäkneliga antal) kamrater i maten känns åtta pyttiga nypotatisar lätt genant. Köper även öl (1 st). Men så var det ju nubben. Som sagt, det går ju inte precis åt mängder. Har ju en liten flaska nåting i kylen. Skakning visar att det inte är sockerlag. Måste vara nubbe. Bäsk, kanske. Ingen anledning att köa på glasbanken alltså. In med käket i kylen. Fram med flaskan för försiktig provsmakning (bäsk, flädersnaps eller bara ren vodka?) innan den åker in i frysen.
Extremt myrro smak. Inte alkohol. Hmmm. Kanske liiite tvålig? Löddrar svagt vid häftig skakning. Oj oj. I badrummet provsmakas en droppe från micellär* Filorgaflaska. Shitto pommfritto, smaken känns bekant. Minnet vaknar: Inför en resa pytsade jag micellärvatten i en miniflaska. Hur den hamnat i kylen? Har totalt glömt. Jag tänker positivt: är allafall ren i munnen. Mycket ren. Och håller mig nykter.
Midsommardagen förpassar jag mig ut i spenaten för att njuta Furuhelvetets fröjder (var detta paradis ligger vete sjutton men jag blir antagligen upphämtad på lämplig järnvägsstation av det lokala überföretaget, aka Enhetschefen i Skoda). Puh, hos Eriksson & Bild litar jag på att det serveras noll mängder micellärvatten.
* För icke beauty-nördar – micellärvatten är en sorts rengöring som är toppen i snsiktet. Men inte att skåla i.
Ha en fin midsommar! Tack för bra och intressant bloggande. Alltid lika spännande att se vad du skriver. Kram Fina.