Jag är ingen prickmänniska, men när manikyren blir modern snarare än 50-tal, kan jag stå ut. Jag gillar verkligen den här soliga prickduon som Frida gjorde med Max FactorGlossfinity i 80 Sunset Orange och Ciaté Paint Pots i Big Yellow Taxi.
Förra veckan och den här var fulla av problem, konflikter och osmidiga diskussioner. Kanske för att jag har fuskat med mitt D-vitamin på sistone, kanske för att det har varit mörkt i många månader nu, kanske för att jag hade PMS. Kanske för att jag har jobbat under extremt hård press i 1,5 månader nu, helt utan lediga dagar. Kanske för att jag har sovit för lite de flesta nätter hittills i år. Kanske för att min kalender ger mig panik: kommande vecka åker jag till Varberg på spa med Phytomer. Sedan blir det Bologna på jättemässan Cosmoprof, sedan London med St Tropez och Charles Worthington, sedan Tyskland med ekologiska professionella märket Annemarie Börlind. Sedan är det påsk! En del vänner tror att jag skämtar när jag i januari säger ”om vi inte hinner ses den här månaden så ses vi i juni!” men det är inget skämt. Det är min kalender. Visst är det frustrerande, samtidigt som jag är medveten om att det är ett val jag gör. Ett val jag gör för att jag älskar Daisy Beauty, jag älskar dig som läser den och jag älskar skönhetsbranschen.
Mest troligt så ligger inte problemet hos mig utan hos andra. Februari är en tuff tid på året med många omtag och uppstarter, där andra mår dåligt och gör dåliga val och det kanske bara har råkat gå ut över mig och mitt jobb. Jag låter inte sånt passera; jag ställer höga krav inte bara på mig själv utan även på andra. Jag tar extremt stort ansvar för mitt arbete; jag förväntar mig självklart också att andra tar ansvar för sitt. När bajset träffar fläkten så går jag inte därifrån, jag skickar tillbaka bajset därifrån det kom.
Och förra veckan blev det omtag på vissa saker; nu har jag fått alla skevande bitar på plats. Nu ser jag fram emot att göra Daisy Beauty 3 2017 till ett extremt snyggt och roligt nummer, självklart tillsammans med det fantastiska gäng medarbetare som har varit med oss i många år och som förhoppningsvis kommer att vara med oss i många år till! Det bästa Daisy Beauty har är er läsare. Det näst bästa är våra medarbetare. Utan er och dem vore vi ingenting! Jag är så glad och tacksam att jag har möjlighet att välja vem jag vill skriva för och vem jag vill jobba med. Om jag inte hade det skulle jag inte ha kunnat jobba så mycket som jag gör. Jag skulle sitta i en liten madrasserad cell vid det här laget.
In English: Modern dot pattern for nails.
”När bajset träffar fläkten så går jag inte därifrån, jag skickar tillbaka bajset därifrån det kom”, alltså Kicki! Du är så jävla cool! Älskar din blogg och tack för du ids med allt kring den, tidningen och friends of dB på Facebook!
*måste banna lite också – ta vara på dig, vill int att du springer in i väggen, väggar är hårda!*
**Förlåt, tror du har stenkoll på väggen men ändå <3**
Jag förstår att dina bannor kommer av omtanke, så tack! *hjärtögon*
Grymt bra inlägg. Stort gilla på shit-hit-the-fan-raderna.
Inte alltid det socialt smidigaste, men det som rimmar med mina värderingar.
Så sant! Satte mig igår kväll och tittade ut i det skånska gråvädret och beslutade mig sedan för att måla naglarna knallrosa. Det piggade onekligen upp och hittills idag har två kollegor (på ett kontor där de flesta är ganska grå och svarta, dock mer till klädstil än sinne) kommenterat att det lyser upp. D-vitamin och rosa naglar – bästa vinterboten!
Ja, rosa naglar! Och glitter! Glitter hjälper mot mycket.
Jag känner igen det 🙂 när vädret som gråast, när jag är som tröttast, då klär jag mig i färg!
Visst känns det som att det hjälper? Lite, i alla fall?