Förra veckan går jag från genomgången av Rituals of Jing-sortimentet med välfylld kasse, som kompletterade det jag redan fått. Några timmar senare bjuder Pixi och Strand Showroom på middag som är så trevlig att det är midnatt innan vi samlar vi ihop vårt pick och pack, tackar och siktar hemåt. När jag väl sitter på tricken tänker jag att shit, allt Rituals är kvar hos Pixi.
Äsch, fixar sig via mess tänker jag och glider in i drömmen. Morgonen därpå svarar Pixi-Sofia: ingen kvarglömd kasse. Men jag ser bildbevis på att en bekant typ lämnar lokalen med axelremsväska, Pixi-rygga OCH beige tygkasse.
Duktiga Tanten har alltså på egen hand festat bort en produktpåse (glömt på tbane-perrongen?). Well, förhoppningsvis är produkterna adopterade av en lycklig och numera väldoftande och lugn mänscha. Mitt onda samvete över pinsamheten vill helst vända blad och glömma pinsamheten). Fast det lilla Jing jag hunnit testat har varit intressant, och vill inte missa bra nyheter?
Åh, jag riktig känner hur farmor hötter med fingret och säger att ”huvva, he va inttnå grejjt dedänne”. Nej, farmor – det här var inget vidare gjort. Luther slår till, jag harvar till första bästa Ritualslåda, ersätter det jag förskingrat och hivar upp kreditkortet.