Vad? Verso firar fem år och lanserar nyheter.
Var? Ett hem, Stockholm.
Vilka var där? Carin “Elle” Hellman, Maria “Damernas värld” Ahlgren, Jessica “Femina” Blockström, Lisen “Vecko-Revyn” Sundberg, Anja “Styleby” Skeppe-Grahn, Maria “DI” Lindholm, Linnéa “M-Magasin” Öst, Caroline “DN” Hainer, Jonas “Café” Öhman, Kakan och många fler.
Vad serverades? Förrätt med burrata (inte min favorit pga sladdrig) och lax med potatis, grönsaker och SÅÅÅÅÅS. En kan aldrig få för mycket SÅÅÅÅÅS.
Bäst: Hudvård med kompetenta ingredienser och transparent kommunikation kring dessa. Grundaren Lars kan ALLT.
Sämst: De här siffrorna på förpackningarna är visserligen snygga men faktiskt också rätt förvirrande… och rätt som det är kommer det någon ny siffra och då kanske siffrans betydelse ändras lite [infoga rullande ögon-emoji].
Kuriosa: Hotellet Ett hem är ett löjligt lyxigt hotell. Så där überüberüberlyxigt. Ett av mina #lifegoalz är att köpa det och ha som kombinerat kontor, eventutrymme och övernattning för våra medarbetare vid behov. Främst för mig själv*, faktiskt.
*Fråga: Är jag knäpp som tycker det är mysigt att leva och bo på samma ställe, förutsatt tillräckligt antal kvadratmeter, i en tid när alla andra understryker vikten av att separera arbetet från hemmet? För mig påminner det om livet hos brukspatron på Kulla-Gulla-tiden, eller på bondetiden i min favoritbok “Hemma på Jyckeberga” (i vilken jag lärde mig hur det går till att tröska lin). Då var ju bostaden och arbetsplatsen densamma. Även hos farmor och farfar var bostad och arbetsplats densamma – mina farföräldrar var den gamla tidens mjölkbönder (när jag var jätteliten hässjade mamma och pappa hö för hand på sina semestrar). För mig är det ursprungligt och naturligt att bo och jobba på ett och samma ställe. Jag råkar bara ha ett mer modernt jobb än att sy i vadmal, separera mjölk och häckla. Och ja, jag vill uppenbarligen helst uppgradera även den materiella standarden, jag drömmer som sagt om att bo och jobba på Sveriges lyxigaste hotell och inte på en bondgård med utedass och jordkällare. Men ändå. Är min dröm om Ett hem egentligen ett förlyxad skrivbordsvariant av bondesamhället?
In English: Verso launches new products.
ÄLSKAR ju burrata. Det är som att bli upphånglad av en hink grädde att äta den. Och jag håller med ang. att bo och arbeta på samma ställe, man kan ju t.ex ta sovmorgon då och slippa pendla och ha sig? Men det är ju som du säger att föredra att ha lite mer utrymme så hemmakontoret inte även är sovrum.
Hm, jag tror kanske att just “hink med grädde” är mitt problem… Konsistensen, alltså! Jag har fobi för vissa konsistenser och “hink med grädde” verkar vara en av dem.
Hej! Alltså, jag måste bara säga en sak…eller så kanske jag inte borde…men såhär är det. Jag är ensamstående mamma till två nästanvuxna tjejer som båda två har ADHD, som de har ärvt av sin pappa (som jag skilde mig ifrån för 10 år sen pga slut på tålamod). Jag avgudar och lackar ur i lika stora mått på alla tre med jämna mellanrum. Det ÄR svårt att förstå sig på ADHD-logik ibland, men samtidigt är det en helt annan värld att uppleva, och som jag är djupt tacksam för att få inblickar i. Det är ganska tröttsamt för mig… Läs mer »
Åh vad roligt skrivet!
Nej du är inte knäpp som vill bo och jobba på samma ställe. Jag känner likadant (men jag kanske också är knäpp)
Jag vet inte om jag ska fråga “varför känner vi så?” eller “varför känner inte alla så?”…