Recension
Blogginlägg
Patient- och närståendeutbildning för personer med adhd-diagnos – arbetsterapeuten bringade ordning i kaoset
Texterna innehåller ibland annonslänkar och om du köper något via dem så får Daisy Beauty en del av pengarna. Textens innehåll påverkas inte av länkarna.
Tredje gången gillt! En arbetsterapeut har återställt förtroendet för psykiatrivården.
Halleluja och kors i taket! Tydligen finns det vettiga människor inom psykiatrin! Det hade jag nästan förlorat hoppet om.
Läkaren var ointresserad av att tala för sin publik för två veckor sedan och psykologen hade tekniska utmaningar (nämligen en störande it-support) förra veckan, så förväntningarna var låga inför dagens kurstillfälle på patient- och närståendeutbildningen. Men dagens talare, en arbetsterapeut, lyckades både säga saker jag inte visste tidigare och göra det tydligt.
Nu kan jag betydligt mer om att organisera min vardag. Jag är ju slav under min Filofax, med en sådan funkar livet tipptopp, men på många andra sätt är jag hopplös/hjälplös. Exempelvis har jag varit i tid till totalt fyra (4)* möten under 2017 och då har jag ofta flera möten om dagen. Ett av dem jag faktiskt kom i tid till var för övrigt med utredaren på adhd-enheten.
Dagens föreläsning var strukturerad, stringent och innehållet var konkret. Kanske var det därför den fungerade så bra. Jag blev på så bra humör att jag inte flög i luften av de båda gruppdiskussionerna (även om jag inte deltog** pga hatar gruppsaker med okända). Nu ska jag lära mig mer om psykologin bakom min specialitet deadline-surfande, skaffa en flygande väckarklocka, fundera över när jag behöver ställtid och boka in mig hos min arbetsterapeut. Tyngdtäcke har jag redan.
Efteråt var det en adhd-gruppkollega som tackade för en pedagogisk föreläsning. Tydligen har fler än jag reagerat på kurstillfällenas dåliga kvalitet. Någon hade klagat hos sin läkare och jag har – såklart – ringt psykologen som utredde mig och framfört mina synpunkter. Förhoppningsvis har vi räddat en annan grupp irrhjärnor från en lika snurrig upplevelse som vår. Och JA, jag kommer att slippa gruppterapi!
Nästa gång ska en kurator tala. Om relationer. Jag funderar på att lämna Sam hemma då.
*Fråga mig inte hur jag vet det. Vissa saker fastnar bara. Det kanske är de autistiska dragen som kompletterar min adhd-diagnos som gör det?
**Jag pratade. En vill ju inte framstå som den arga tant en är. Jag undvek elegant att prata om mig själv genom att använda alla inlärda intervjutekniker och fick andra att prata istället. Jag var som en levande frågelåda! Varsågod för tips om du liksom jag vill framstå som socialt gångbar i en grupp du inte kan/har lust att ingå i.
In English: My faith in psychology is restored.
Åh så skönt att höra att det finns hopp!
Förra veckan tvivlade jag, men nu känns det bättre.
Så himla glad för din skull att du tagit tag i detta. Kul att du tar detta med humorn i behåll. Uppskjutande ja. Sitter hemma och jobbar på en utmanande Roadmap med tight deadline. Vaknade 4 imorse och kunde inte somna om. Sitter som sagt vid datorn men har hittills bara gått igenom 20 webshoppar och 10 bloggar. Om hudvård och make up alltså. Tack för påminnelsen att återgå till min powerpoint:).
/Lena alias hemmalena och Ninni’s Beautycorner på FB och Insta
Hahaha, du kanske skulle önska dig deadlineboken i julklapp?
Har en bekant med ADHD och lite fler diagnoser som använder Bullet Journaling Bujo för att få struktur på sin vardag. kanske som komplement eller istället för Filofax? Googla och kolla 🙂
Tyvärr inte! Elektroniskt funkar inte för mig. Endast papper och penna hjälper.
Det är papper och färgglada pennor bl.a. 🙂
Jag ser fram emot att få skräddarsydd hjälp av en arbetsterapeut! Hoppas att jag får ett möte snart, så jag slipper vänta till nästa år…