Fattar inte. På mig chippar nagellack inom 24 timmar. Men en Frida Selkirk-manikyr kaaaan naglarna klara typ tre dagar. Nu: en dryg vecka. Inte en skråma. Jo, glansen har mattats något, och jag anar en utväxt. Du vet hur proffs målar utan att gå nära de nagelband som just ansats. I stället liksom skjuter de upp den nagellacksfyllda penseln mot nagelroten, och lyckas stanna en halv millimeter innan. Därför kan du alltid se om naglar är målade på salong, eller är ett vanligt hemma-hantverk.
Nu är ju Polgel inte någon vanlig lackning, utan ett härdat material som gör den naturliga nageln lite starkare. Tänk: “korsett” som ger stöd utan att bli tungt eller styvt. Det skulle aldrig fungera för mig som alltid haft korta naglar. Kanske har jag lyckats få dem till fingertoppslängd på en semester, men de ryker så snart jag är hemma igen. Nu hoppas jag på att de ska växa ut, och att nagelbädden kanske växer ihop och blir en aning längre – det ger också de naturliga naglarna ett stöd.
Men. Att Polygel skulle sitta så HÄR bra hade jag aldrig väntat mig. Är överlycklig över att färgen varken chippat eller fått slitage på nageltopparna. Bäst av allt, naglarna blir snyggt tunna så jag har helt sluppit den där överdrivet tjocka, byggda-nagel-looken.
I dag blir det en tur till svampskogen med dotra och hennes pojkvän. Misstänker att inte ens den utflykten kommer att rubba snyggnaglarna. Har du också blivit nyfiken på Gelish Polygel? Här har Nagel-Frida skrivit om sin senaste förälskelse. Vi ska träffas om några dagar.
Rapport följer, jag lovar!