Den sjunde september fick vi efter galet lång väntan äntligen flytta in på nya Daisy Beauty-redaktionen. Glädjen var stor!
Vårt nya kontor är det i särklass bästa som har hänt under 2018, inte minst för att vi egentligen skulle ha fått flytta in våren 2017 men omständigheter/orsaker/andra företag kom i vägen. Den som väntar på något gott väntar aldrig för länge, sägs det, men det vette fan. Jag och Sam har bitit ihop dagligen och fått härbärgera mycket ilska över omständigheter/orsaker/andra företag.
Daisy Beauty behöver egentligen inte fler bloggare, men när rätt person dyker upp och passar in hos oss så är det så klart jätteroligt om hen också vill delta i Daisy Beautys verksamhet.
De looker hon visar kan vara både extrema och helt normala. Hon visar också ofta märken och produkter som jag annars inte ser så ofta på bloggar; jag lär mig saker av henne.
Hon är precis som Sofie-Charlott makeupartist och brukar visa looker på ett sånt sätt att jag inbillar mig att jag kan göra dem själv. Hon sminkar sig som den vanlig person, fast lite bättre, så att säga.
Hon har en väldigt rolig, torr ton och hjälper dig med omvärldsbevakning.
Sveriges Hudterepeuters Riksorganisation (SHR) ordnar mässan så alla intressanta professionella varumärken (=salongsmärken) ställer ut sina nyheter där. Jag älskar att gå runt och titta på alla saker som jag inte ens visste fanns!
Under årets först älgjaktsvecka tog vi hundarna och drog upp till älgjaktsmarkerna i Västerbottens inland, där min pappa är uppväxt. Sam och pappa åker ut i skogen tillsammans med i bäst fall ett tiotal andra män och kvinnor och fikar sig igenom dagarna. Jag läser böcker och hundarna vaktar gården. Ett utmärkt jobbupplägg som alla är mycket nöjda med.
I Stockholm kan folk ta en promenad i Hagaparken och tycker att de är ”i naturen”. Det är de inte. När jag går i skogen i Lappland är det ingen som har gått där sedan jag var där senast. DET är natur.
In English: September was a busy but better month than August, July and June.