I skolbänken med Hugo Boss och Will Andrews #2

Texterna innehåller ibland annonslänkar och om du köper något via dem så får Daisy Beauty en del av pengarna. Textens innehåll påverkas inte av länkarna.

I skolbänken med Hugo Boss – eller rättare sagt: Will Andrews doftskola 2.0

I skolbänken med Hugo Boss – där satt jag i förra veckan. Ett 30-tal intresserade journalister och bloggare samlades för att höra the doft-Boss från Hugo Boss prata dofthistoria. Några av oss hade hört Will Andrews tidigare, på en av Daisy Beautys blogg- och journalistresor i London. Stor succé då, lika lyckat nu.

 

Hugo Boss
Hedvig von Mentzer, Annahita Yazdi aka Whinar, Britta Rossander och jag lyssnar intensivt på Will Andrews som, klädd i oklanderlig Boss-kostym såklart) pratar doft som ingen annan.

Vem är den där Will? Och varför är inlägget så långt?

Föredraget var bara så intressant att jag skulle kunna skriva tio gånger så mycket. Förlåt.

Will Andrews, för dig som inte vet, är mannen bakom Hugo Boss-dofterna. Uppdraget är helt enkelt att göra högkvalitativa, kommersiella och relevanta dofter som går hand i hand med modekollektionerna. Inget lätt uppdrag, men som Will sköter med den äran. Svenska distributören Scanco har en idérik presskontakt, Joelina Claesson, som bad Will prata doft när Daisygänget reste till London. Alltså, man får absolut INTE att fråga the Big Boss om en sådan sak. Det gör man bara inte. Men jodå, Joelina rundade alla nejsägare och frågade Will direkt. Som nyfiket och otippat accepterade.

Londonföredraget, förra november, gjorde både föredragshållare och publik lyckliga. Agneta Elmegård har bloggat om det här. Will överraskades av oss intresserade åhörare som dessutom ställde relevanta frågor. Och vi fick 60 minuters gedigen kunskap från någon som verkligen älskar doft. Vi bad förstås om en repris. Den kom med råge förra veckan (Joelina did it again).

Läs också:  Vårnytt 2017 från Shiseido, Marc Jacobs och Boss

 

Naturligt eller syntetiskt?

På mitt skrivbord (aka matbordet) ligger nu ett antal doftstickor. På de flesta kan jag bara ana doften, så här en vecka senare. Men EN som verkligen luktar skunk ligger i ett avlångt kuvert av dofttätt vaxpapper. Under torsdagens semiarium fick vi dofta på en äkta bulgarisk ros (varm, tät och nästan lite jordig) och en syntetisk rosdoft (ren, ”clean” och helt underbart daggfrisk). Will underströk att både naturliga och syntetiska dofter har sin plats. Naturligt är mer svårkontrollerat, en batch kan ju vara annorlunda än nästa. Syntetiskt är lättare att kontrollera, du vet precis av du får. Tekniken ger oss också doftämnen som inte längre används som animaliska civet, och vi slipper brandskatta naturen på svårtillgängliga växter.

Will pratade om att att man kan jämföra dofter med en konstnärs palett – man är intresserad av just den nyansen och bryr sig inte så mycket om varifrån den kommer. I dag har parfymörer tillgång till 5000 ingredienser, varav 400 använda mest och cirka  70% är syntetiska. Naturliga doftämnen ger ”kropp” och är alltid mer komplexa, och är i ständig förändring på huden. Syntetiska, däremot, har ett rakare förlopp. En doft vinner på att innehålla båda.

 

Dofter förr – och nu

Hugo Boss
Årets Skönhetsbloggare Annahita (aka Whinar) tycker inte 1500-talskropp doftar särskilt smaskens.

 

Läs också:  Veckans recap #162 - Augusti favoriter

 

Hugo Boss
Så gör du med doftstickor. Håller i breda änden, viker upp den smala så den inte nuddar border. En äckeldoft har förpassats till sitt kuvert. Där kan den få ligga…

 

Hur doftade London för 50 år sedan? Cigarettrök, bilavgaser (första katalysatorerna kom tidigt 70-tal), kolrök och antagligen våt ull. För 500 år sedan, på den första Drottning Elizabeths tid doftade London sopor, skit, gammalt svett, smutstiga och allt annat än delikat. Man tvättade sina kläder, aldrig kroppen. Att bada var farligt, och tog man bort den skyddande hinnan (allvarligt talat – smutsen) skulle sjukdomar komma in via huden. Säkrast att hålla sig borta från vatten. Pappersstickan i kuvertet ger en aning om hur en 1500-talskropp doftade. Gaaaaah! Helt enkelt obeskrivligt genomsmutsigt. Långt ifrån nutida Hugo Boss, kort sagt.

Men hur doftade då gamla Bettan? Det finns ett recept på den kungliga parfymen: 0,5 gram (om jag räknat rätt) musk, 3 skedar rosenvatten och 8 skedar socker som kokades i fem timmar. Upp till bevis: vi hade våra två doftstickor ros, en sticka musk (som doftar friskt och lätt men blir så mjuk varm och sensuell i parfymer) och så den där vidrigt otvättade stickan. Yikes! Men så talande. Förr var det normalt, nu får vi dåndimpen över att (kanske) dofta svett efter ett vanligt träningspass. Alltså, hur kul är det inte att ha sniffat på en drottning?

 

 

 

Hugo Boss
Alla var där (nästan). Krizz Norman från Daisy Beauty, Jessica Kempe från tidningen Kosmetik som plåtar med mobilen, Kicks presskontakt Hedvig von Mentzer, Whinar-Annahita, skönhetsskribenten Elizabet Garcia och Feminas Jessica Blockström.

 

Mer doftnoter att skryta med när middagens samtalsämnen tryter

Läs också:  Tara Model Search provplåtar i dag

 

 

0 0 röster
Betyg på inlägget
3 Kommentarer
nyaste
äldsta flest röster
Inbäddade återkopplingar
Visa alla kommentarer
Saffron

Jag kanske är morbid men är så nyfiken på den där äckliga 1500tals-lukten? Och vilken fantastisk presskontakt som ordnar såna spännande evenemang : ) Tror ibland att företagen underskattar hur pass nyfikna och intresserade press och kunder faktiskt är?

Linnéa Öst
Beauty med krut i.

Mest lästa

0
Kommentera och berätta gärna!x
()
x