Recension
Blogginlägg
Sminkets betydelse ur min synvinkel , Del 1
Texterna innehåller ibland annonslänkar och om du köper något via dem så får Daisy Beauty en del av pengarna. Textens innehåll påverkas inte av länkarna.
Att jag älskar smink är ingen hemlighet. Jag kan inte få nog ut av förpackningar, färger, former, konsistenser och före/efter-bilder. Det handlar inte om fåfänga, ytlighet eller osäkerhet som jag vet att många konnoterar smink och ett stort skönhetsintresse med.
Ämnet är så otroligt intressant att diskutera och reflektera över, och därför blir detta del 1 av 4 av “Sminkets betydelse”.
Jag har alltid varit intresserad av smink, färg och form. När jag inte lekte med min mammas smink som barn ritade jag ansikten som jag sedan sminkade, med färgkritor. Men även med mammas nyinköpta Chanel ögonskuggor. Förlåt mamma!
Jag inspirerades av böcker jag läst, hur jag såg att karaktärerna i boken såg ut och ritade det såg framför jag mig . Kvinnorna jag ritade var alltid sminkade med långa fransar, blå ögonskugga och mörka läppar och det ifrågasattes aldrig av någon. Det kanske är därför jag senare i vuxen ålder inte kunde föreställa mig att någon skulle kunna få för sig att kommentera mitt utseende och mitt val av sminkning. Där hade jag helt fel, men det återkommer jag till i del 3 i denna serie.
Min mamma och kvinnorna i mitt liv var aldrig särskilt intresserade av smink, de använde mascara, lite rouge och läppstift. Ingen hade den där brinnande passionen för kosmetika som jag själv kände av vid en väldigt tidig ålder. Ingenting fick mitt hjärta att bulta så snabbt som när mamma köpt hem ett nytt läppstift. Jag minns hur jag satt där på sängen och observerade hur hon drog det mot sina läppar.
Hon var så otroligt vacker utan något smink alls, men när hon tog sig tiden att sminka sig var det som om hon förvandlades till den mest maktfulla kvinnan i världen. Hennes leende blev ännu vackrare och jag märkte liksom av hur mycket det där lilla vinröda stiftet gjorde för hennes hållning och självbild. Läppstiftet handlade plötsligt inte längre om en kommersiell skönhetsprodukt. Sminkets betydelse blev här en ritual där läppstiftet skapade magi.
Det är ritualen kring skönhet och smink som min passion grundar sig i. Det handlar inte om att maskera en osäkerhet eller om en fåfänga. Det handlar om en helig ritual som är helt min egen, och som skiljer sig åt från kvinna till kvinna eller från man till man.
Detta är del 1 av ” Sminkets betydelse “.
Mer från Gabriella Olsson
Ser fram emot kommande inlägg! Älskar såna här personliga texter. Minns själv när jag hittade min gammelmosters rouge och tyckte det var sååå häftigt… älskar fortfarande den doften de hade i smink förut.
Hej Saffron! Åh vad roligt – jag planerar att det kommer på torsdag kväll, så håll utkik! Det är så roligt att mixa upp det lite, stanna upp och reflektera kring detta intresse jag har och inse att det egentligen är ett hyfsat laddat ämne…
Lukten av rouge… Alltså det är så sjukt, jag får pirr i magen bara av att tänka på det! Kram!!!
Grymt inlägg, längtar redan efter nästa del i serien! Har också alltid älskat smink, men tror jag länge dämpade detta intresse, mycket för att det mycket då men även nu anses vara “fult”. Klassiskt “tjejer ska inte göra sig till, smink är bara att fula till sig, vacker utan spackel, OBS du måste dock vakna upp som en perfekt skönhet”. Även att det när man var ungdom/barn var typ förbjudet?? Så konstigt, låt folk experimentera liksom det går ju att tvätta bort at the end of the day. Trött på moralismen och dubbelbestraffningen man alltid måste få som kvinna. Låt… Läs mer »
Tack fina du! Håller med dig till 100% ! Helt otroligt att smink ska vara ett så otroligt laddat ämne – ännu en del av våra liv som ska kontrolleras och kommenteras…. Jag kommer ihåg hur vissa av tjejerna i min klass som sminkade sig mer än andra fick skäll för att de hade för mkt svart runt ögonen… Herregud – låt oss sminka oss om vi vill!
Vilken beskrivande härlig läsning 🙂 Kan nästan se dig och fin mamma 🙂
Hej Jessica! Tack fina du för kommentaren, det värmer verkligen! Stor kram och trevlig helg
Jag håller helt med dig. Lekte också med mammas smink när jag var liten. Tog mammas foundation och smetade in på toalett stolen, mamma trodde jag smetat in mitt egna bajs xD Fick skäll i skolan för att jag tog med mig läppstift och sminkade mina kompisar. haha 😀 Känns ganska naturligt att man älskar det än idag 😀
Haha, underbart att få höra din historia! Jag var hemma hos min sambos syskonbarn för några veckor sedan och de lyckades få tag på min sminkväska…hejdå Giorgio Armani Luminous Silk…. de sa att de tagit den för att återfukta sin hy……. Jag fick också skäll i skolan för att jag hade läppglans med glitter med mig… du vet, sånt där hemskt läppglans i rollerball som luktade godis? Kram på dig fina Paulina!