Recension
Blogginlägg
Tillbaka till skolbänken för allt du velat veta om doft – och lite till
Texterna innehåller ibland annonslänkar och om du köper något via dem så får Daisy Beauty en del av pengarna. Textens innehåll påverkas inte av länkarna.
Dags för del två från mitt och Daisy Beautys egen eventgeneral Sams besök hos Fredrik Johansson på distributören Saether, en av landets kunnigaste om parfymer.
Men vad har vi egentligen för andra sätt att bära doft? Ja, de finns ju även i fast form, såsom doftpuder, vax och doft-roll on. De är förstås lättare att resa med och tacksamt på jobbet, när du slipper spraya över hela kontorslandskapet. Och sättet du applicerar påverkar intrycket. Ett roll on är ju oftare i ett krämformat vilket gör att den vilar på huden bättre och inte är lika flyktig – detta gör att en roll-on inte upplevs lika ”stark” som en spray deo men ändå har bra effekt.
Alkohol används ju i doft för att den får olika doftoljor och ingredienser att förena sig och skapa en ”parfym”. Den dunstar väldigt fort, medan noterna i doften är det som stannar kvar när du sprayar på. Du har säkert hört att du ska spraya på kroppsdelar som är varma, så kallade ”pulspunkter”, där utstrålningen av kroppsvärme gör doften mer intensiv. Ju högre koncentration av parfymerade oljor desto mer kommer doften till sin rätt på varma punkter på kroppen. Det är därför man ofta ser i filmer hur glamorösa filmskådisar duttar på sig parfym bakom örat till exempel. En Eau de toilette är designad att sprayas över hela din torso – här skulle inte en liten dutt räcka. Andelen oljor stiger vartefter i Eau De Cologne, Eau De Toilette, Eau De Parfum och Parfum.
Men gör det för guds skull inte i ansiktet! Vi har väl kommit ifrån det som Fredrik uttrycker ”splashandet med after shave”? Bra!
Vill du förlänga effekten av en doft med upp till några timmar så kan du använda en matchande deo eller shower gel (vilket dock blir allt mer ovanligt i butik, berättar Fredrik) eller återfukta med body lotion på stället du sprayar på. Och allt fler yngre går tack och lov över till en lugnande after lotion balm efter rakningen i stället för att ”splasha”.
Och så går vi in på noter. Och det förrädiska med toppnoter när du doftar på en parfym i butik.
För det är ju nästan alltid bara den (oftast citrus eller aromatiska noter) du känner när du gör det. Men när du sprayar på doften är den ju bara till för att ”öppna sinnet” och sitter i i några minuter upp till en kvart. Hjärtnoterna, ofta ros, jasmin, örter som lavendel eller frukt och kryddor den som avgör vilken doftfamilj parfymen tillhör, som skapar en dofts personlighet och som kan ta ut svängarna lite. I basnoterna hittar vi sedan ofta tränoter, patchouli, amber, musk och vanilj som alla vilar länge på huden och säkerställer att en doft är varaktig.
Men allt är ju inte för evigt.
De senaste åren har linjära dofter blivit alltmer populära. De kan fortfarande ha en ”spritsighet” och bas, men är mycket mer konstanta. De är vanliga i sommardofter, med exempelvis parfymer som bara doftar sommaräng. Det finns även märken som specialiserat sig på just linjära dofter.
Det finns även ”fyrkantiga” dofter (där en viss not alltid är med), pulserande (en mer livfull konstruktion, där något händer hela tiden) och spiralformade (som är mer föränderliga).
För att inte tala om ”layering”, där man sprayar flera dofter på varandra i lager på lager. Då vänds ju allt förstås upp och ner…
Parfymörerna har 2 500-3 000 ingredienser att välja på och de ökar ständigt. Det är kemi på högsta nivå. Och de möts ständigt av föreställningen att naturliga ingredienser är bra och syntetiska dåligt.
Nej, nej, säger Fredrik Johansson. Det finns bra syntetiska och dåliga naturliga och tvärtom. Många parfymörer, menar han, lyfter snarare fram syntetiska ingredienser, som man kan få fram i laboratorium som ett bra alternativ till att exempelvis ta av sällsynta naturliga varianter i naturen. Och vissa, tidigare använda, ingredienser såsom mysk är i dag till och med förbjudna, där syntetiska versioner är det som finns att tillgå.)
Avslutningsvis kommer vi då till nischmärken. Där är det ofta flaska och högkvalitativa ingredienser som spelar huvudrollen, i stället för kampanjen som marknadsför den. I stället för en man med sexpack eller en kvinna som åmar sig fokuserar deras kampanjer ofta på ingredienserna. Om det är en doft med mycket ros lyfter kampanjen fram flaskan omgiven av en stor bädd eller bukett av rosor och så vidare.
Nischdoft har ju alltid funnits, men det var i slutet av 90-talet som de fick en bredare distribution och blev en snackis. Här, menar Fredrik, kan man tacka varumärken som Van Cleef & Arpel, men även Tom Ford. När en sådan ikon berättade att han skulle lansera doft var det första gången en verkligt känd person tog tag i nischområdet och ”katapultade” intresset. Vissa kunder som kanske tidigare hade känt att nischdoft inte var något att testa började nu leta efter alternativ till det som såldes på varuhusen. Eller så skapade de ett eget alternativ! Från början var de små och med smal distribution, men nu har många blivit större. Många större varumärken har gjort motsatt resa och lanserat sin egen nischlinje, exempelvis Boucheron med sin Boucheron Collection. Dessa serier finns då i smal distribution och riktar sig till en smalare kundgrupp som lockas just av vissa ingredienser.
Jag avslutar med att fråga: Hur har nischdoften påverkat branschen?
– På många sätt, enligt Fredrik. När en stor nischaktör som exempelvis Creed har skapat en kioskvältare har många andra, större varumärken sneglat på dem och sett vad de har gjort och vad som kan lämpa sig för en bredare distribution och skapat sin egen egen tolkning av ett vinnande koncept. Ungefär på samma sätt som hur haute couture-mode inspirerar och blir det som hänger på galgen hos H&M i modebranschen. Näthandeln har också öppnat upp nischbranschen och skyndat på utvecklingen. Tidigare var man hänvisad till att åka till Stockholm för att upptäcka det senaste, men nu finns det tillgängligt på ett helt annat sätt.
Relaterat: Tillbaka till skolbänken för allt om manligt och kvinnligt inom doft
Mer från Johan Magnusson
0 Kommentarer
nyaste
