varför jag ogillar Taffy- Story time
Jag tänkte visa hur mina bryn ser ut utan smink.
Vi kan börja med att prata om varför jag ogillar Taffy-tekniken samt hur mina bryn mår idag efter att jag gjort detta. Taffy är en form av pigmentering för att kunna ändra form och att få lite extra strån på brynen. Kärt barn har många namn, nu finns ju allt från 3D-bryn till något som enabrt heter pigmentering. Om allt detta är samma sak vet jag ej. Men vi börjar med min Taffy resa.
Jag har alltid haft väldigt raka bryn, men även rätt smala. När jag var yngre (ca 15 år) så varken plockade eller sminkade jag mina bryn. jag lät dom vara. När jag var 15 år så var det inte så jätte poppis att sminka sina bryn heller. Dom som sminkade sina bryn tog någon kajalpenna och målade ett streck. Det var även väldigt inne att anntingen plocka sönder brynen och ha samma bryn som Pamela Anderson. Sen fanns också en skara människor som rakade av brynen helt för att sen måla dit med någon mörk svart penna. Ja det var så det såg ut när jag var 15.
Sen när man blivit lite äldre så började jag gå på salong och färga brynen. Det blev väldigt snyggt och trivdes i det. Jag sminkade på min höjd med lite skugga på mina befintliga bryn, alltså inte något utöver.
Jag var väldigt “ung” första gången jag gjorde kosmetisk tatuering. Om jag minns rätt så var jag 19 år (Idag är det nog inte så ungt). Jag gick och gjorde eyeliner, vilket var super snyggt. Man kan nästan kalla det en väldigt tunn eyeliner, nästan som en fransmarkering. Men sen år 2012 så fick jag för mig att jag skulle göra mina bryn. Jag hittade ett ställe som gjorde detta i jönköping och jag bokade tid tillammans med min vän Madde.
På detta ställe så använde dom Taffy-tekniken. Om detta är samm teknik som görs idag med vet jag ej, för jag har aldrig kollat upp det mer efter att jag gjorde mina bryn.
Själva verktyget ser ut som en penna och har ett X antal nålar. Så ingen maskin eller super sak, utan enkel och smidig liten penna.
Vi började med att jag fick ligga ner med Embla kräm på bynen. Sen mappade vi ut hur brynen skulle vara, vilken form mm. Jag minns det som att vi sedan vaxade bort de strån vi inte skulle ha kvar, och att detta gjordes innan tatueringen. Sen började vi själva pigmenteringen. Då drog man denna penna genom brynen för att få dit strån. Detta var den värsta smärta jag vart med om, och då har jag ändå kännt en del smärta. Men jag var ju tvungen att genomlida brynen, kunde inte gå ut med ett halvt bryn.
Jag minns inte exakt hur många veckor jag gick innan det var dags för påfyllning, men det gjorde lika ont enligt mig. Vid denna tiden så hade jag choklad-mörk hårfärg och vi valde självklart bryn som passade till håret. En snygg brun chokladig färg blev det, super snyggt. Jag trivdes verkligen i mina nya bryn då jag dels aldrig haft så snygg form, men heller aldrig kunnat sminka brynen speciellt snyggt.
Efter ca 1.5 år så borde jag gjort om det. Men jag drog ut på det, jag tror jag inte ville pga av att jag bara mindes smärtan. Jag kan inte påstå att jag gillade färgen som blev efter att det bleknade mer och mer. Med tanke på den färgen vi lagt så blev pigmenteringen bara mer och mer röd. När den blektes så vart det bara röda pigment kvar. Självklart inte tomteröda srtrån, men ja röda pigment.
Jag lät mina bryn växa ut helt för att se vilken form vi hade kvar. Vilket inte var så snyggt. På svansen av brynet så hade nog nålarna gått väldigt djupt för där har jag ärrvävnad idag och inget hår växer där. Jag har altså en mycket smal svans, men med en röd touc`h.
Jag hade tre val enligt mig. Anntingen så fick jag göra om pigmenteringen, men var osäker på om det var bra när det fanns ärrvävnad. Eller så kunde jag gå och göra laser för att få bort de röda pigmenten. Eller så kunde jag helt enkelt välja det mest smärtfria allternativet, att lära mig sminka bryn.
Jag valde det sista allternativet. Det allternativet som hade minst smärta invovlerat. Att tillägga så var detta precis innan jag skulle gå min makeuputbildning, så valet kan ju ha påverkats av det. Men hur som haver så började jag kolla på Youtube, jag kollade och kollade, och kollade lite till. Köpte hem de produkter som nämndes mest. I detta fallet så var det Anastasia som var mest poppis då. Jag gjorde som så att jag sminkade två bryn varje morgon, på kvällen tvättade jag av dom och sminkade två nya. Detta för att nöta in någon form av teknik.
På utbildningen så lärde vi oss självklart att sminka brynen, dock inte så som jag lärt mig. När jag lärde mig så var det vad vi idag kallar Instagram bryn. Det vill säga att jag la Anastasia pomade på hela brynet. Man kunde nästan sminkat en ram runt brynet och sen fyllt i. På skolan lärde vi oss hur vi kunde göra strån, med torr skugga, med blöt skugga, idealformen på brynen mm. Jätte bra lärdom som jag även i dag använder mig av.
Nej jag ångrar sällan saker jag gör, men visst känns det tråkigt att jag fått ärrvävnad.
Rekomenderar du någon att göra pigmentering?
Jag kan tänka mig att om man redan har en befintlig form på sina bryn och bara vill ha dom lite fylligare så tror jag det är jätte snyggt. Men att ändra “hela” formen på brynen som jag gjorde tycker jag är ett sämre val. Sen behöver det inte alls bli som på mig, detta var trotsallt några år sedan. Tekniken har ju ändrats och gått framåt. Men ja en liten tankeställare kan jag dela med mig av.