Recension
Blogginlägg
Veckans hudvård är 2 x hudsnäll prebiotisk ansiktskräm med från hajpade svenska independent-märket Reserol
Texterna innehåller ibland annonslänkar och om du köper något via dem så får Daisy Beauty en del av pengarna. Textens innehåll påverkas inte av länkarna.
Hudens mikroflora – eller mikrobiom – är en stark trend inom hudvård.
Esse, Skinome, Aurelia – flera märken bygger hela sin identitet kring goda bakterier. Andra stoppar in bakteriesnälla ingredienser som ett komplement till mjukgörare och fuktbindare. Till exempel svenska Reserol, vars nya dag- och nattkräm än extra gynnsamma mot hudens bakterieflora, innehåller prebiotika.
Modeorden som idag används i samband med hudens mikrobiom (bakterieflora) är prebiotika, probiotika och postbiotika. Hudvårdsingredienser kan fungera som något av detta.
Probiotika är de goda bakterierna själva och de är ytterst sällan i levande, naturlig form utan ofta konserverade på något vis exempelvis frystorkade.
Exakt hur bra de olika typerna av probiotika är för huden tvista de lärde om. Probiotika är svårt! Probiotika som kosttillskott kan vara jättejättebra, det är fastslaget, men du behöver veta vilka bakterier just du behöver ha i ditt piller och det är i det närmaste omöjligt med mindre än att du har ett laboratorium hemma. (Du får – betydligt enklare och godare! – i dig probiotika i maten om du äter fermenterade livsmedel som Kefir, yogurt, kimchi och surkål.)
Med probiotika i hudvård är problemet ungefär som med probiotiska kosttillskott: Behöver alla samma bakterier? Om inte, hur vet man vilka bakterier man behöver? Funkar frystorkade eller andra icke-levande bakterier ens i hudvård? Vad kan de levande bakterierna åstadkomma, om något? Om vi redan har goda bakterier, behöver vi fler och kan ett överskott på goda bakterier i så fall faktiskt störa hudens bakteriebalans?
Bakterierna ska också vilja bo på huden och inte heller dö av avgaser eller av andra bakterier. Det är svårare än det låter.
Bakterier är ett nytt begrepp inom både magvård och hudvård så mycket framtida forskning väntas kunna förtydliga hur vi både invärtes och utvärtes främjar – eller tillsätter – de goda bakterierna bäst.
Prebiotika känns som ett säkrare kort.
Prebiotika fungerar som näring till de goda bakterierna. Prebiotika verkar vara enklare att använda. Det finns dessutom, till skillnad från med probiotika, inte lika många frågetecken kring olika varianter. Prebiotika hjälper alltså de på huden redan befintliga goda bakterierna att må bra och då mår också huden bättre. Reserol har använt prebiotika från en alg i sina nya produkter.
Vill du få i dig prebiotika invärtes behöver du lyckligtvis inte fundera över bakteriesorter utan endast äta livsmedel med mycket fibrer, som grönsaker, frukt och bär, fullkorn och så vidare.
Postbiotika är det minst framlyfta begreppet av de tre.
Postbiotika är en typ av restprodukt från probiotika. Jag har hört förklaringen att probiotikan “äter” prebiotikan och “bajsar sedan ut” postbiotika. Det är en pedagogisk, om än inte aptitlig, förklaring. Postbiotika kan vara enzymer, peptider eller naturliga syror som mjölksyra, och att mjölksyra är bra i hudvård är inget nytt.
Olika former av -biotika nämns ofta i samband med akne, inflammerad hud och eksem, men det verkar som att de olika bakteriestadierna även är bra för åldrad, torr hud.
Även om mycket forskning återstår för att veta exakt hur de ska användas verkar de flesta vara överens om att pre- pro- och postbiotika verkar vara bra för huden!
Jag har varit på påsklov på vischan i södra Lappland och där tvättar vi oss varannan dag ungefär. Vi tvättar oss med snö som vi smälter på vedspisen och det orkar man inte göra dagligdags. (Det finns familjemedlemmar som tvättar sig ännu mer sällan än så faktiskt. Jag nämner inga namn men det börjar på S- och slutar på -am.) Många hudbakteriefantaster menar att man inte ska tvätta ansiktet på morgonen så man kan väl säga att vi följer deras råd med råge.
De båda krämerna från Reserol innehåller ett protein som heter Antarcticine och som kommer från en bakteriestam som lever i arktisk havslera. Antarctacine ska, förutom främja hudens kollagen och elastin, också göra det möjligt att bibehålla hudens fukt även i mycket kall luft genom att förebygga iskristaller som annars skadar hudens barriär. Så jag antar att dessa båda ansiktskrämer också kan sägas vara barriärkrämer.
Jag tycker det är trevliga, enkla och mysiga krämer som jag gärna använder i tuffare väder. På vintervischan (utan vatten) vill jag inte syra, peela eller ta bort något från huden*, endast lägga till, och då passar Microbiotic Balance Day Cream och Microbiotic Balance night Cream väldigt bra.
*Jo, jag vill ta bort solskydd på kvällen. Solskydd biter sig ofta fast bra i huden och bör tvättas bort, så soldagarna sammanfaller med tvättdagarna.
In English: Like the two new micobiome-friendly creams from Reserol.
Hej!
Jag har en fråga om en annan sak jag undrar vad du tycker om använda retinol på sommaren?
Enligt de engelska och amerikanska hudvårdarna kan man använda retinol året runt
Om man inte ska använda retinol på sommaren vad är det man ska använda
Tacksam för svar